Skolan

Driva skola ger lättförtjänta pengar

rku — Sat, 28 Jan 2012 07:30:58 +0100

På 1990-talet drevs friskolereformen igenom i Sverige. Vi skulle få valfrihet och kunna välja en utbildning och pedagogik som passade just oss bäst. Friskolorna skulle också driva på varandra till att bli bättre och bättre tack vare den sunda konkurrensen. Fina ord, men det var lögner alltihop. Några exempel från de senaste veckorna visar detta glasklart.

Lärarnas Riksförbund visar i en rapport att 125 miljoner varje år slussas från friskolorna till skatteparadis i utlandet. Att överhuvudtaget tala om »vinst» i skolvärlden är felaktigt. Vad är det för vinst friskolorna gör? De får en viss summa skattepengar per år och elev för att kunna tillhandahålla utbildning. De pengar som inte används är alltså inte vinst utan outnyttjade skattepengar som borde gå till vår utbildning.

En grundskola i Malmö lades upp till försäljning på Blocket. Även om detta exempel är det enda på försäljning av skoltillstånd via nätannos, så förekommer det stor handel med skolor. Den stora trenden är att de stora jättarna köper upp fler och fler skolor. Ägandet koncentreras och utbildningen likriktas. Precis som på vilken marknad som helst leder konkurrens tillslut till att ett fåtal aktörer dominerar fullständigt. Inom skolan handlar det om Academedia, Baggium utbildning AB, Pysslingen Förskolor och Skolor AB och Kunskapsskolan i Sverige AB som på några år tagit över marknaden. Bakom dessa finns stora investerings- och riskkapitalbolag.

Bemanningsföretaget Proffice delar ut lärarlegitimation på löpande band. Som ett sätt att »höja statusen» på läraryrket införde skolminister Björklund en lärarlegitimation. Dock valde man i den fria marknadens namn att inte låta Skolverket utfärda legitimationerna utan istället görs detta av bemanninsföretaget Proffice. De anställda på Proffice är vanligtvis unga akademiker på sitt första jobb som tjänar omkring 21 000 kr i månaden. Skolverket betalar 3-4 miljoner till Proffice varje månad. I december motsvarade utbetalningen cirka 78 000 kronor per anställd. Aktiebolaget Proffice ägare tackar och tar emot.

Dessa exempel visar tydligt hur fel det blir när privata aktörer ska ta över offentlig verksamhet. Anledningen till friskolereformen var inte alternativ pedagogik eller konkurrens. Det var helt enkelt bara ytterligare en marknad som kapitalet ville ta över och kräma ur. Det är verkligen hög tid att vi frigör skolan från privata vinstintressen. Avskaffa privat drivna skolor!

William Frejd

Betygsinflation

rku — Tue, 20 Dec 2011 16:06:19 +0100

Dagens svenska skola har problem. I och med att den fria konkurrensens intåg i skolans värld har betygsinflation uppstått. Med betygsinflation menas att betyg förlorar sitt värde eftersom att betygen som sätts är högre än vad elevernas prestationer är värda. Valfrihetsreformen, kommunaliseringen av skolan och att riskkapitalister får rätten att tjäna pengar på ungdomars utbildning har lett till ett konkurrenskrig. Den kommunala skolan måste kämpa med friskolan om eleverna och i detta krig lockar friskolorna med höga betyg. Offren i detta krig är eleverna som pluggar i ett orättvist betygssystem eller som kämpat till sig betyg som på grund av betygsinflationen inte är värda lika mycket längre. Detta i sig är något som kan försvåra fortsatt skolgång helt enkelt eftersom att eleverna inte fått ett rättmätigt betyg.

Betygsinflationen, att elever får ett för högt betyg är som sagt ett resultat av jakten på elever. Det är fler som söker till en skola med högt betygssnitt. Flera lärare har gått ut och vittnat om den hets de jobbar under. Rektorerna i skolorna agerar som krigsgeneraler och beordrar lärare att sätta högre betyg på eleverna. En lärare på en skola i Stockholms innerstad som satte G på en av sina elevers uppgifter förvägrades löneökning och bestraffades med sämre schema än sina kollegor. När hon blev inkallad till rektorn hävdade han att hon var ”besvärlig”. En undersökning från Lärarnas Riksförbund bekräftar denna bild, de hävdar bland annat att var femte lärare blivit utsatt för påtryckningar om betygen. En annan rapport från samma förbund pekar på att betygsmedelvärdena i skolan har stigit sedan 90-talet samtidigt som elevernas kunskaper har sjunkit. Följden av borgarnas vackra tal om valfrihet innebär i verkligheten en försämrad skola.

För att förhindra betygsinflationen krävs att skolorna förstatligas. Att riskkapitalister ska få tjäna miljonbelopp på den skattefinansierade skolpengen genom att försämra utbildningen är cyniskt och sjukt. Liberalerna själva hävdar att konkurrensen leder till bättre utbildning och större kunskapsnivå. Att detta är lögn bevisar bland annat betygsinflationen.

Andreas Köhler

Gammal kunskap?

rku — Fri, 15 Apr 2011 10:48:40 +0200

I vårt samhälle är det ett välkänt faktum att kunskapen snabbt blir gammal. Det nya är det moderna och det bästa. Det gamla är förlegat och dåligt. Det som de tekniska högskolorna lärde ut för tio år sedan är stenålder idag. Ständigt nya tekniska landvinningar skall utnyttjas och tillgodogöras av oss som lever i det så kallade »kunskapssamhället».

Om vi nu skall anta att kunskapen blir allt viktigare för samhället så kommer vi osökt in på den plats där kunskapen produceras. Nämligen skolan. Att den är ett omdebatterat ämne var tydligt inte minst i förra årets valrörelse där alliansen med Jan Björklund i spetsen gick i bräschen för en reformering (läs: deformering) av det svenska skolsystemet.

Nu skulle Sverige efter allt för många år av »flum» och dekadens äntligen återta sin placering i det översta skiktet av länder i de internationella jämförelserna. Detta genom hårdare tag, tidigare betyg och mer mätbar kunskap. Om man så skulle vara tvungen att banka in kunskapen i elevernas huvuden med en mental hammare. Men vilken kunskap?

Jo, såklart den mätbara faktakunskapen! Alla rätt: mycket bra – MVG! (eller A som det kommer heta framöver). Kritiskt tänkande och bearbetning av information är sekundärt i en nygammal skola där man ser kunskapen som redan färdiga byggstenar att inplantera i elevernas huvuden.

För det är detta synsätt som genomsyrar alliansens skolpolitik. Detta trots att vi lever i en tid då vi fullkomligt översköljs av information och det blir mer och mer uppenbart att kunskapens roll är att filtrera och värdera information, inte att lära sig årtal och huvudstäder utantill.

Problemen blir extra tydliga i den nya typen av kurser som skall läsas på de så kallade »praktiska» programmen. Där är innehållet i princip likvärdigt med det som läses på studieförberedande program men det skall hinnas med på halva tiden! Gissa själv vilken typ av kunskap som kommer behöva effektiviseras bort.

I denna utveckling är det tydligt hur framför allt de estetiska och även de samhällsorienterade ämnena nedprioriteras till förmån för de naturvetenskapliga. Det ligger väl i linje med borgarnas syn på skolans roll i samhället, nämligen att producera den arbetskraft som näringslivet efterlyser. Då blir logiken solklar för vad har kapitalisterna för nytta av kritiskt tänkande arbetskraft som har självförtroende att uttrycka sig?

Sorgligt nog är det bara att konstatera att vi i Sverige år 2011 är på väg att tillbaka till en skola som ansågs modern på 50-talet. En skola vars enda uppgift är att skola arbetskraften. Då slipper borgarna obekväma element som har självförtroende och kunskap nog att ifrågasätta.

Rättvis skola?

rku — Fri, 14 Jan 2011 12:14:49 +0100

Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att andelen elever i utsatta områden som klarar gymnasiebehörighet har minskat drastiskt de senaste 12 åren. Vi i RKU är inte förvånade.

På 12 år har det gått från 73 procent som klarar kraven för att söka till gymnasiet till 68,7 procent. Det kan låta som en marginell förändring, men det handlar om tusentals elever som varje år ges sämre förutsättningar till en bra skola på grund av att de bor i en stadsdel som politikerna skiter i.

Man ska också vara medveten om att andelen av samtliga elever som klarar gymnasiebehörighet är nästan 90 procent. Redan innan det senaste tappet låg alltså eleverna i utsatta stadsdelar långt efter. Något som visar att pratet om att alla har samma förutsättningar att skaffa sig bra betyg, är just prat.

Jan Björklund har efter publiceringen av dessa siffror talat vitt och brett om vikten av att kommunerna satsar pengar på de områden som behöver det. Inget ont i detta. Men sanningen är att kommunaliseringen av den svenska skolan samt friskolereformen som genomfördes i början av 90-talet, där skolan får en viss peng per elev, har omöjliggjort sådana satsningar. Istället för att pengarna fördelas efter behov ges en viss peng per elev (det som kallas skolpeng), oberoende av vilka behov som finns i stadsdelen.

Att ge lika mycket pengar för varje elev har inget med rättvisa att göra, även om det kan låta så. Istället så cementerar skolpengen en utveckling där elever från studievana hem, boende i privilegierade stadsdelar drar ifrån de elever som går i skolor där det hade behövts särskilda satsningar på så väl läxhjälp som extra stöd i svenska.

Jan Björklund är en av de mest varma förespråkarna för friskolor och skolpeng, trots att det är dessa som är huvudansvariga för att klyfterna i skolan ökar. Att han nu påstår sig vilja se extra pengar till utsatta skolor för att dölja de värsta konsekvenserna förändrar inte detta.

Vi i RKU vill se en skola där pengarna fördelas efter behov och där inga skattepengar går till friskolekapitalister. Det vore ett steg mot en mer rättvis skola.

Tove Janzon

Friskolor gör miljonvinster

rku — Wed, 22 Dec 2010 13:24:51 +0100

»Guldår för friskolorna» rapporterar SVT. Friskolorna plockar ut enorma vinster i år. Dessa vinster kommer från skattepengar. Men varför gör skolorna vinst?

Lärarförbundet har gjort en undersökning som förklarar saken; de privata skolorna har färre antal lärare, mindre andel behöriga lärare, mindre lokalen och sällan skolbibliotek och liknande.

Det är vidrigt att kunna få ut vinst på något så viktigt som unga människors framtid. Friskolorna har inget ansvar och vid eventuella nedläggningar är det eleverna som får ta smällen. Det är inte heller eleverna som får ta del av vinsten utan de ska ut i aktiebolagets vinster. Dessutom har vi betalat dessa vinster genom att vi betalat skatt.

RKU anser inte att skolorna ska vara riskkapitalistiska lekplatser. Skolor ska grundas på forskning och kunskap. Bort med friskolorna! Skolan är till för oss alla. En bra och jämnlik skola för alla, oavsett vad man väljer, bör vars en självklarhet.

Andreas Larsson

Sämre kvalité i friskolor

rku — Fri, 12 Nov 2010 08:40:52 +0100

Att skolor som går med vinst innebär försämringar för eleverna behöver man inte vara Nobelpristagare för att räkna ut. Ska det bli pengar över till aktieägarna måste det sparas någonstans.

Enligt siffror framtagna av Lärarförbundet går det 6,8 lärare per 100 elever i skolor med vinstkrav. Motsvarande siffra i kommunala skolor är 7,9 lärare per 100 elever. Inom samtliga friskolor (alltså även dem utan vinst krav) är det dessutom bara 67 procent av lärarna som är behöriga. Inom den kommunala skolan är 87 procent av lärarna behöriga.

Men det är inte bara vad det gäller lärarna som friskolorna har sämre statistik. Endast 29 procent av samtliga friskolor har tillgång till skolbibliotek. Motsvarande siffra inom den kommunala skolan är 73 procent. Är det någon som tror att friskolorna har gjort dessa prioriteringar baserat på vad som är bäst för eleverna?

Som så ofta är det profitintresse som gömmer sig bakom de fina orden om valfrihet och konkurrens. Men det mest irriterande är ändå att det är våra skattepengar som går till att finansiera deras vinster.

Tove Janzon

Friskolornas kaos fortsätter

rku — Tue, 28 Sep 2010 15:09:28 +0200

Idag går det att läsa på Skolinspektionens hemsida om att man dragit in ett tillstånd till en friskola i stockholmsområdet.

Skolinspektionen har gullat med friskolan, som haft problem länge, och gett dem tidsfrister att åtgärda problemen men företaget som är ägare har trots detta struntat i att åtgärda problemen. Sorgligt nog får skoleleverna vara försökskaniner när okunniga företagare vill tjäna pengar på kunskap.

Skandalerna avlöser varandra. Hur många elever ska behöva lida innan de är nog?

RKU säger att nu är de nog! Sluta försök tjäna pengar på elevernas kunskap. Sluta lek med elevernas framtid! Nej till friskolor och profitjakt på unga!

Andreas Larsson

För en rättvis skola

rku — Mon, 30 Aug 2010 14:54:15 +0200

Skolan borde vara en plats för alla, där man ska lära sig och utvecklas till att bli en samhällsmedborgare. En plats för alla, oavsett klassbakgrund, kön, etnicitet och så vidare. Trots det känner sig många barn och ungdomar inte hemma i skolan, de är rastlösa och känner sig förbisedda. Medan andra har ett försprång redan innan skolstarten, genom sina föräldrar. Ett barn med akademiska föräldrar klarar sig betydligt bättre än någon som växer upp med föräldrar som inte ens behärskar det svenska språket. Detta borde inte spela någon roll, men så som skolan och samhället ser ut och är uppbyggt idag är det ett stort problem som många får erfara.

På 90-talet drabbades den svenska skolan utav stora nedskärningar och en ny skolreform som ändrade förutsättningarna. Den gick ut på att friskolor kunde drivas med skattemedel och att man fritt fick välja skola. Lärarnas Riksförbund har nyligen kommit med en rapport som studerat betygsutvecklingen mellan 1990 och 2008. Den visar tydligt att skillnaderna mellan inkomst och betyg går hand i hand och att avstånden bara ökar. Det nya betygssystemet som kom 1998 har gynnat barn med högutbildade föräldrar och stabil ekonomi.

Metta Fjelkner, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund anklagar politikerna för att inte se verkligheten i vitögat. Hon pekar, precis som RKU på valfriheten. Denna så kallade valfrihet är en viktig del i politikernas ideologiska bit, som ingen vågar backa ifrån. De ger sig istället på ökade kunskapskontroller och kompetensutveckling av lärarna. Självklart ska lärarna vara utbildade och visst är det viktigt att veta på vilken nivå eleverna ligger. Men att inte se och ta tag i det verkliga problemet är bara pinsamt. Margareta Pålsson, moderaternas skolpolitiska talesperson säger:
- Vi kan inte tvinga duktiga elever att gå i mediokra skolor. Vi får se till att alla skolor är bra istället.

Detta uttalande skapar många frågetecken, men framförallt; om alla skolor var bra, skulle man verkligen behöva välja skola då? Deras liberala ideologi går inte hand i hand med vad som är bäst för skolan, eleverna och tillslut samhället som stort.

Friskolor kan kritiseras på många plan, men framförallt på grund av att de tjänar pengar på utbildning och skattemedel. Till exempel gör enbart i Göteborg tretton skolbolag vinster på över miljonen. Men hur går detta till? Det är så att varje skola får en viss summa skattepengar för varje elev, en så kallad skolpeng. Istället för att använda hela summan, som i kommunala skolor, går en del ut till skolkapitalister i aktieutdelningar. De tar alltså skattemedel som ska gå till Sveriges välfärd och ger bort till kapitalister. Sjukt? Javisst!

För att en skola skall fungera krävs resurser och utbildade lärare, men framförallt ett fungerande skolsystem som går ut på att göra eleverna till samhällsmedborgare och se till det kollektiva intresset. Att blandade klasser presterar bättre är ingen vetenskaplig nyhet. Det är en sån skola vi vill se, en skola där alla är likvärdiga och tillsammans hjälps åt och höjer upp varandra. En skola där alla kunskaper uppmuntras, oavsett hur fint man kan formulera dem.

Slopa friskolorna, tillför mer resurser till den kommunala skolan och gör om betygssystemet. Revolutionär Kommunistisk Ungdom vill se en bra, kostnadsfri och likvärdig utbildning.

Vad är det vi lär oss?

rku — Mon, 30 Aug 2010 14:52:02 +0200

För det ska inte mycket tänkande till för att inse vissa saker. Till exempel att borgerlig historieskrivning är fixerad vid enskilda individer. »Sveriges historia är dess konungars» är ett gammalt uttryck som än idag väger tungt på våra historielektioner. Det är av högsta prioritet att barnen ska lära sig rabbla namnen på de svenska konungarna. Prioriteringen för att undervisa om hur majoriteten av befolkningen levde, det vill säga trälar, arbetare och bönder, och hur de kämpade för ett bättre liv, ligger däremot längst ner i skolverkets lista. Vi får en rubbad bild där vår historia bestämts personligen av våra kungar, medan vanligt folk bara fogat sig. Så är det naturligtvis inte, vi har en lång tradition av uppror och folkligt motstånd.

En annan sak vi får lära oss om är nazismen. Men även där väljer man att vända på sanningen. När man diskuterar anledningen till nazismens hemskheter, lägger man fokus på att prata om hur Hitler misslyckades som konstnär i sina unga dagar och hur han hade det tufft. Men man väljer att tysta ner den så mycket mer relevanta sidan av historien. Hur högerpartierna hjälpte Hitler till makten och hur de tyska kapitalisterna backade upp nazisterna ekonomiskt. Detta gynnade dem på olika sätt. Dels krossades arbetarrörelsen. Men också så tjänade militärindustrin på upprustningen.

Vi måste börja reflektera över vems syn på historien vi lär oss och kräva en vettig undervisning. Det gäller alltså att alltid ställa frågan varför saker hände och vem som tjänade på det. Inte bara lära sig rabbla när, var, vem och hur. Kräv att få läsa om det arbetande folkets historia, och inte bara om en massa kungar. Kräv att få läsa om kvinnor och inte bara män. Se till att ni får lära er om revolutioner och motståndsrörelser genom tiden. Säg också ifrån mot Europacentreringen i undervisningen, och kräv att få lära er hela världens historia. Framför allt, se till att alltid ställa frågan varför, och kritiskt ifrågasätta det skolan lär ut.

Friskolor gör miljonvinster

rku — Sun, 04 Jul 2010 11:27:34 +0200

Att friskolorna blir allt fler är ingen nyhet. Det är heller ingen nyhet att de vill tjäna pengar. Men omfattningen på deras vinster var ändå något överraskande. Göteborgs Posten gjorde i veckan en granskning av hur stora vinster friskolorna i Göteborgsområdet gör.

Baggium utbildning stack ut med en vinst på 65,3 miljoner kronor. Men hela tretton skolbolag gjorde vinster på över miljonen.

Hur gör då en skola vinst? Svaret är enkelt. De får skattepengar för varje elev de tar emot. Istället för att lägga alla pengarna på undervisningen använder de delar av pengarna till aktieutdelningar till skolkapitalister. Det är det som kallas entreprenörsanda…

I Baggiums fall fick de 440,9 miljoner i skattefinansierad skolpeng. Av dessa gick alltså 65,3 miljoner till vinst.

Styrelsemedlem och delägare i Baggium Utbildning är bland annat Ole Salsten, S-politiker i Kungsbacka. Han var nyligen med och sålde 70% av bolaget till norska FSN Capital. Hur mycket pengar han fick för affären vill han inte avslöja, men medger till GP att det kommer att vara »tillräckligt med pengar för att leva på fram till pensionen».

Ole Salsten är 48 år. Det är inte många av hans väljare som kan pensionera sig i den åldern.

Förutom försäljningen till FSN Capital inkasserar han också fortsatta aktieutdelningar för den del han har kvar i bolaget.

Trots sossarnas fina snack om en bra skola har Ole Salsten uppenbarligen inga problem att stoppa skattepengar i egen ficka.

Vi RKU är emot friskolor. Varför ska skattepengar som behövs i utsatta förortsområden gå till vinster för skolkapitalister?

Tove Janzon