Arbetarklassens unga motionerar minst. Detta visar en studie gjord av Idrottsförvaltningen i Stockholm. Sämst verkar situationen vara för tjejer från lägre socioekonomiska bakgrunder där över hälften av dessa tjejer varken motionerar regelbundet eller än mindre är medlem i en idrottsförening.

Problemet med fetma och övervikt är även det störst hos arbetarklassen och detta har ett tydligt samband. Dåliga motionsvanor – tillsammans med den förödande matkultur som sprider sig från USA till de andra välbärgade länderna – bidrar till att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i bland annat Sverige.

Under 2000-talet har nya och större satsningar gjorts inom svensk idrott i syfte att aktivera fler ungdomar, men statistiken har inte vänt och man kan fråga sig om pengarna satsats på rätt ställen?

Den svenska idrottskulturen har under 1900-talet gått från en folkhälsotanke till en satsning på eliten. Idrotten har blivit en marknad och då kommer medborgarnas hälsa i andra hand. I tidig ålder delas fotbollslagen upp i de som får spela matcher och de som får sälja lotter. Följaktligen slutar de lottsäljande 10-åriga pojkarna och flickorna inom kort spela fotboll medan deras förut jämlika kamrater tränas upp för att en dag kunna generera stora summor pengar.

Den ursprungliga tanken om en frisk och välmående arbetarklass, där alla får vara med, har försvunnit i det individualistiska samhället vi nu lever i. Elitsatsningar föder inte breddidrott, tvärtom. Kommersialiseringen och professionaliseringen märktes genom förslaget som kom tidigare i år om att ta bort 51%-regeln och därmed kunna bolagisera hela idrotten vilket på längre sikt skulle inneburit en icke-existens av folkrörelsetanken. Förslaget gick inte igenom men tanken lever ändå i dagens Sverige.

Även tillgången till idrottsföreningar samt den ekonomiska situationen spelar såklart in. Många fritidsintressen och idrotter innebär både en hög terminsavgift till idrottsföreningen samt att man själv får bekosta sin utrustning, resor till och från träningar samt betala för att åka på kupper och turneringar. Många familjer har helt enkelt inte råd att låta sina barn idrotta. Fotboll som förut var en arbetarsport har nu nästan helt tagits över av medelklassen och vinstintressen.

Detta tar sig också uttryck i skolan. Det är i dagens svenska gymnastikundervisning meriterande om du tränar på fritiden, helst i förening och helst i hög division. Det är med andra ord lättare att få höga betyg inom ämnet Idrott och Hälsa om du tränar på fritiden. Här avgörs ungdomars betyg alltså delvis av deras socioekonomiska läge. Att ha betyg i ett ämne som Idrott och hälsa är även det en flykt från den ursprungliga tanken. Ämnet var från början ett sätt att aktivera ungdomar från alla samhällsklasser och att erbjuda friskvård i skolan med flera timmar idrott i veckan för att stärka och motivera skolungdomarna. Istället har idrottstimmarna i skolan kortats ner och betygssatts.

En inaktiv arbetarklass har en rad konsekvenser. I Sverige står hjärt- och kärlsjukdomar följt av tumörer för omkring 41 procent av alla dödsfall och är därmed den vanligaste dödsorsaken, detta på grund av hur vi lever och vad vi äter. Risken att dö i en hjärt- och kärlrelaterad sjukdom ökar alltså om man äter ohälsosam mat, röker och inte motionerar.

I USA är dessa siffror och denna situation ännu mer tydlig. I frityrens gyllene land är det dyrare att köpa faktiska råvaror än färdiglagad snabbmat och den vanliga arbetarfamiljen har då inget alternativ. Snabbmaten är som bekant fet och ohälsosam och tillsammans med brist på motion blir det en dödsfälla.

Sverige är också på väg i den här riktningen. Det har dessutom blivit en marknad av de olika bantnings- och viktnedgångskurerna som finns. Som vanligt ska man kunna tjäna pengar på människors olycka.

Pengarna bör läggas på en breddidrott, tillgänglig för alla oavsett ålder och samhällsklass. Istället för att satsa på eliten bör vi värna om folkhälsotanken, värna om arbetarklassens hälsa. Den svenska skolan har en viktig del i detta och är många ungas första kontakt med sport och idrott. Just därför bör den vara befriad från prestationsbaserade betyg. Kapitalismens vinstintressen är det största hindret mot en idrott åt alla.