Jag ska berätta om det roligaste projekt jag någonsin gjort i skolan. Det började med att vi skulle skriva ett reportage i samhällskunskap. Vi fick skriva om vad man ville. Så jag och min polare Leo bestämde oss för att skriva om nedskärningarna i skolan.
För på skolorna i Helsingborg har flera lärare varslats. Samtidigt så har man tidigare beslutat att befordra samtliga biträdande rektorer till rektorer, vilket innebär en rejäl löneökning för dem och en större utgift för skolbudgeten.

I reportaget skriver vi bland annat: »På senaste tiden har extra personal så som elevassistenter, skolmorfäder och vikarier blivit varslade. Lärare utan fastanställning får veta varje dag att de inte är välkomna tillbaka. Elevernas framtid är mindre viktig än rektorernas höga lön. De som blir varslade säger: 'Finns inget att göra åt det. Vill de att vi ska gå så måste vi gå'. Men vilka vill att de ska gå? Eleverna har behov av hjälpen. Finns det verkligen inget att göra åt det?
Det finns ingen skola som fungerar utan lärare. Lärare är ett krav för att skolan skall fungera. De skall inte underskatta sig själva, och de skall inte vara rädda att få sparken om de är många. För skolan fungerar inte om den sparkar sina lärare.»

Efter vi hade skrivit reportaget gick vi till expeditionen och bad sekreteraren att ge reportaget till rektorerna. Dagen efter kom rektorn och skällde ut mig och Leo, men han kunde inte komma med några argument eftersom reportaget var helt baserat på fakta.
Reportaget hade börjat spridas bland lärarna och på en lektion ville en av mina lärare ha en kopia av reportaget. Hon berättade att alla lärare pratade om det.
Då kom jag på att alla på skolan har en egen mail. Så hela lördagen spenderade jag med att skicka reportaget till alla i den kommunala sektorn, elever, lärare och rektorer.

På måndagen så började vår skoldag med idrott. Vår idrottslärare började lektionen med att berömma mig och Leo för vårt reportage och läste upp det för hela klassen.
När han läst klar så knackade på dörren. Det var min kära rektor som pekade på mig och Leo och sa att han ville prata med oss. Varenda elev i klassen och vår idrottslärare log mot mig, Leo och rektorn. När han stängt dörren så nästan skrek han åt mig och Leo att han fått sitta i samtal hela morgonen med andra rektorer.
Den dagen var vi kungar i skolan. Alla ville prata om reportaget och skämta om rektorn. Jag blev till och med kallad för sötnos och det är jävligt ovanligt. Tro det eller ej.

Dagen efter blev jag inkallad till rektorn. När jag kom in på hans kontor så berömde han mig för att ha lyckats skicka mail till 11500 personer. Han sa att han hade blockat mitt konto och sedan sökt igenom det. Rektorn förklarade att det inte fanns någon regel som förbjöd mina mail. Men han förklarade också att jag hade spenderat sex och en halv timme på min skolmail på lördagen. Nu är det dags för nästa steg och jag och Leo ska göra en egen tidning på internet som ska heta skolkampen. Kampen fortsätter!