I Gazaremsan bor det ungefär 1,5 miljoner människor, på en yta motsvarande en tredjedel av Ölands. Det gör det till ett av världens mest tätbefolkade områden. Områden är i praktiken ett fängelse där ingen eller inget kommer ut eller in om inte ockupationsmakten godkänner det.
Tove Janzon
Redaktör för Rebell
Israel har länge utsatt Gazaremsan för en blockad som har gjort att det har varit brist på mat, rent vatten, el och mycket annat. Helt enkelt saknas grunderna för ett värdigt liv. Redan innan kriget fanns det uppskattningar som sa att över 60 procent av befolkningen i Gazaremsan var arbetslösa och att 80 procent var beroende av FN:s matprogram, för sin överlevnad.
Mot detta svårt sargade område, med en befolkning som fått utstå enormt lidande, beslöt Israel att föra ett 22 dagars långt krig. Bombningarna och marktrupperna krävde runt 1300 palestiniers liv, varav en tredjedel barn. Över 5500 människor skadades. Det finns till och med vittnesmål som säger att Israel har använt det förbjudna kemiska stridsmedlet ”vit fosfor” under kriget.
Skälet som Israel angav för att terrorisera Gazaremsans befolkning och förvandla städerna till ruinhögar, var skrattretande nog att få slut på terrorismen. Men det är Israel som är ockupationsmakt och det är deras övergrepp mot palestinierna som är orättfärdiga. Det Israel ägnar sig åt är statsterrorism.
Palestinierna har sin fulla rätt att försvara sig och med alla medel slå tillbaka mot ockupationsmakten. Att västvärlden inte fördömer Israel är ett hån mot folkrätten och internationell solidaritet.
Istället väljer Sverige och EU att lägga skulden för kriget på Hamas. En organisation som har valts av palestinierna i ett demokratiskt val och som kämpar mot en militärt överlägsen ockupationsmakt. Bara det faktum att det israeliska lidandet under kriget, där ett tiotal israeler dödades, framställs som jämförbart med det palestinska är ett hån mot parollen ”att alla människor har ett lika värde”. För hur kan då tusentals döda palestinier och ett tiotal döda israeler i media beskrivas med orden, båda sidor har lidit.
Vår toleransnivå för vad som är normalt i Palestina är skrämmande hög. Bara för att bombningarna har slutat låter det som att vardagen skulle vara tillbaka i Palestina och att våra protester nu inte längre skulle behövas.
Det palestinska lidandet har pågått så länge att många av oss har blivit avtrubbade. Något som Israel också räknar med och ständigt flyttar fram gränserna för vilka övergrepp de begår mot palestinierna.
Men fram tills Palestina är ett fritt land och ockupationen har upphört är det vår plikt att fortsätta stödja deras kamp. Vi måste kräva att blockaden av Gazaremsan hävs och att palestiniernas mänskliga rättigheter respekteras.
Bojkotta Israel!