Det är SCB:s årsrapport som visar de dystra siffrorna på att var femte ungdom är utanför arbetsmarknaden. Då handlar det alltså om den öppna arbetslösheten, och siffrorna kan mycket väl vara ännu högre. Många ungdomar står helt utanför systemet, och har inte ens anmält sig till arbetsförmedlingen. Dessutom är det en stor del unga som ofrivilligt arbetar deltid, är timanställda, eller på något annat sätt jobbar mindre än heltid.

Till saken hör att den här gruppen arbetslösa inte hunnit kvalificera sig till arbetslöshetsersättning, eller kanske helt står utanför a-kassan. Det är en katastrof att så många unga förvägras rätten till försörjning och självständighet som ett arbete innebär.

Det är naturligtvis den ekonomiska krisen som visar sig redan nu på ungdomsarbetslösheten. De som inte är etablerade på arbetsmarknaden, blir de som först får gå när företagen drar ner. I sammanhanget måste man höja ett varningens finger för högerns ungdomsförbund, som i krisens spår passar på att angripa Las. De framhåller att Las och principen »först in och först ut» är ungdomsfientlig, och drabbar ungdomar.

Men att öka möjligheterna för företagen att godtyckligt välja bland arbetare hjälper inte de tusentals unga som är arbetslösa. Det handlar istället om samhälleliga åtgärder för att garantera riktiga jobb, något som högerregeringen visat sig helt ointresserad av. Även under högkonjunkturen och de goda åren 2006 till 2007 låg ungdomsarbetslösheten på en hög nivå, och högerregeringen uppvisar samma passivitet som då.