Arbetslösheten skenar i USA. 500 000 jobb försvann i USA bara under december månad. I dagsläget saknar 44 miljoner amerikaner helt sjukförsäkring . Därtill kommer det statliga sjukförsäkringssystemet Medicare med 40 miljoner försäkrade. Medicare erbjuder en viss grad av sjukvård, men de amerikaner som har råd skaffar sig istället en privat sjukförsäkring. Barack Obama har redan aviserat att en översyn av Medicare kommer vara en »central del» för att minska de statliga utgifterna. Än så länge har han inte presenterat några detaljer hur han ska få detta att gå ihop med människors behov av hälsa. Kostnaderna för Medicare har ökat stort senaste åren och ligger idag på knappt 5 % av USA:s BNP.

Inför installationsceremonin har Obama och vice presidenten Biden samlat in pengar genom den en så kallad »presidentinstallationskommitté». Summan är nu uppe i 27 miljoner dollar varav nästan 18 miljoner dollar kommer från färre än 400 givare som vardera donerat maxbeloppet 50 000 dollar. Inga företag har tillåtits lämna bidrag, men det hindrar ju inte kapitalisternas inflytande: Ta exempelvis Bill och Melinda Gates som gav maxbeloppet var för sig. Andra som kastat in 400 000 på kontot är direktörer vid ExxonMobil, SonyBMG Music, CocaCola och DreamWorks Studios.

En rådgivare till presidenten sade nyligen i ett uttalande att »det finns ingen anledning att ta till gatorna, det finns rum för alla vid bordet». Men nog är det så att det är två olika typer av platser vid detta bord, en för de rika och en för fattiga. När de rika köper de sig en hedersplats vid maktens bord, torde väl möjligheterna för Obamas stora »Change» (förändring) effektivt skjutas i sank.

För att återvända till Medicare: Fattiga amerikaner trycker på för att alla ska få tillgång till sjukvård. När Obama sänder ut budskapet att de ska sitta stilla i båten har gräsrotsrörelsen ett val; att lyda eller fortsätta kämpa för lika rättigheter. Stora grupper fattiga amerikaner har ställt sin förhoppning till Barack Obama. Hur hans politik utvecklar sig lär vi få anledning att återkomma till.

Ett av Barack Obamas första beslut efter installationen var att beordra stängningen av det politiskt döda Guantanamo-fängelset på Kuba. Samtidigt avbryts alla pågående rättegångar, för att återupptas »senare». Vad som händer med de kvarvarande fångarna återstår att se. Beslutet måste ha varit lätt att ta: Tortyrfängelset på Guantanamo skulle annars ha fortsätta utgöra en belastning för den nya adminstrationen. Men den olagliga basen i Guantanamo Bay behåller USA som utpost på Kuba, det avslöjar Obamas inställning till den kubanska revolutionen.

Även kriget i Irak har blivit mer och mer en belastning för USA. Obama har tidigare gjort ett stort nummer över sin kritik av detta kostsamma projekt. Planen tycks nu vara att lämna över det operativa ansvaret för ockupationen av Irak till den tillsatta quislingregeringen i Bagdad. Fokus riktas istället på den förvärrade situationen i Afghanistan, där trupperna ska förstärkas. Barack Obamas »krigskritik» kan man således ta lätt på - nu är det istället afghanerna som ska förtryckas hårdare.