Det har gått en dryg vecka på höstterminen när jag kommer på besök till Bräckegymnasiets verkstad. Idag är det plåtslageri som står på schemat och i verkstaden finns ett gäng killar som nyss har påbörjat sin väg mot att bli byggnadsarbetare.
Kim Luukkonen är 15 år och tycker att byggymnasiet så här långt känns mycket bättre än högstadiet.
– Det är roligare att få stå i verkstaden och få göra något med händerna, säger han när jag frågar honom om varför han trivs bättre här.

Även klasskamraten Anton Lorentzon, 16 år, tycker att byggprogrammet känns som ett uppköp från grundskolan.
– Det är friare att gå här. Om man är 10 minuter sen hit spelar det inte lika stor roll. På högstadiet tyckte lärarna att det var en katastrof. Dessutom har man ju valt att komma hit så lärarna är gladare. På högstadiet var det mer tvång, berättar han.
Deras lärare Kjell Johansson verkar inte lika glad när en av eleverna droppar in några minuter sent och frågar om han såg till att komma i tid på praktiken.
För trots att killarna bara har gått i skolan en dryg vecka har de redan hunnit vara ute på en tvådagars praktik. På byggprogrammet handlar mycket om anknytningen till yrkeslivet och många av eleverna längtar efter att komma ut att jobba.

Det är kanske därför som ingen av killarna som jag pratar med verkar speciellt ledsna över att det är åtta veckor kvar tills de kommer att börja läsa några teoretiska ämnen.
– Jävligt skönt, är Kim Luukkonens kommentar.

Har de hört talas om högerregeringens förslag om mindre kärnämnen på de praktiska programmen är det därför inte heller något som de är speciellt skeptiska till. Annat är det med deras lärare Kjell Johansson.
– Går alla i tre år blir det mer jämlikt, alla får med sig ett gymnasiebetyg. Vi försöker prata med killarna om att det är viktigt med de teoretiska ämnena så att du längre fram i livet kan skola om dig om du skulle skada dig eller tröttna på ditt jobb. För även om killarna inte fattar det nu är det kanske inte så kul att ligga på taken när man är 40 år, säger Kjell Johansson som själv varit plåtslagare i många år innan han blev yrkeslärare.

Men han tillägger att motivationen ofta brister för eleverna på byggprogrammet och trots att han och de andra lärarna försöker förklara vikten av att ha ett gymnasiebetyg är det svårt att nå fram till dem som bara vill komma ut och jobba.
– Här märks klasskillnaden. Medelklassen pratar på ett annat sätt hemma. De säger till sina barn att det är klart att du ska läsa vidare. De kan också hjälpa sina barn mer. Har man en farsa som är ingenjör har man ju inget problem att få hjälp med matteläxan, om man säger så, förklarar Kjell Johansson på bred göteborgska.

Istället för att skära ned på kärnämnena och försämra möjligheterna för dem som läst ett yrkesförberedande program att omskola sig har Kjell Johansson andra tankar om hur man kan öka intresset för de teoretiska ämnena.
– Skolan är dålig på att utforma matten och svenskan så att de går in i yrkesämnena. Det skulle behövas för att göra dessa ämnen mer angelägna för dem som går här, tror han.

Han tar också ett exempel på att i stort sett alla eleverna i klassen skulle kunna räkna ut vilket mobilabonnemang som blir billigast över ett år, men ändå tycker de att de inte kan någon matte. Kjell Johansson tror att det beror på skolans oförmåga att utforma de teoretiska ämnena så de känns angelägna även för de ungdomar som inte har tänkt sig att läsa på högskolan.
Redan idag är steget långt för de byggnadsarbetare som vill omskola sig då det innebär ett stort ekonomiskt avbräck. Att gå från en fullbetald byggarbetarlön till studielån kan vara en omöjlighet för den som har familj att försörja. Med borgarnas förslag om nytt yrkesförberedande program kommer det att bli ännu svårare. Samtidigt som Kjell Johansson tror att allt fler byggnadsarbetare inte kommer att orka arbeta fram till pensionen.
– Antingen jobbar du 100 procent eller så är du borta. Förr fanns förrådsgubben och lite andra lugnare jobb, nu är allt sådant borta. Nu får du jobba tills du stupar och det bara finns sjukskrivning som alternativ, berättar han.
Som om en rejäl inkomstsänkning inte skulle göra det tillräckigt oattraktivt att ta steget att vidareutbilda sig ser Kjell Johansson även andra hinder.
– Högerregeringen skär ju dessutom ner på Komvux så det är inte så lätt att få komplettera sin utbildning, säger han.

Kjell Johansson är inte ensam bland lärare att vara emot högerns förslag om nytt yrkesförberedande program. Något som märks tydligt på Lärarförbundets uttalanden. Deras ordförande Eva-Lis Sirén har bland annat sagt följande om förslaget:
– Vi kan inte acceptera de sänkta kunskapsambitionerna i fråga om de gemensamma ämnena på de yrkesförberedande programmen. Oavsett utbildning och yrkesval, behöver alla unga människor goda grundläggande kunskaper.
Om lärarfackets synpunkter får något gehör återstår att se, men för killarna på Bräckegymnasiet kommer det ändå inte göra någon skillnad. Deras treåriga utbildning är redan påbörjad och för dem finns de teoretiska kärnämnena på schemat vare sig de vill eller inte. Låt oss hoppas att så blir fallet även för kommande års byggelever.