— Jag är en utböling, jag är inte rik. En släkting till mig som släktforskat kom fram till att en av snorvalparna i finansfamiljen en gång på 1700-talet hade ihop det med en tjänsteflicka och blev utesluten ur familjen för detta, barnet till detta par fick ändå namnet Wallenberg och det är därifrån jag kommer. Jag är alltså en bastard, jag är inte fin i kanten, berättar Wallenberg, sångare och gitarrist i råpunkbandet Skitsystem.
— Så i dagsläget skulle jag absolut inte kunna gå in på S-E Bankens närmaste huvudkontor och kvittera ut flera miljoner med min underskrift.

Med den oundvikliga frågan uppklarad kan vi gå vidare i intervjun med de tre medlemmar som i dag är samlade; Wallenberg, Alex (bas) och Kalle (trummor). Legenden Tomas Lindberg, eller »Tompa» (ex-sång & gitarr) hoppade alldeles nyligen av bandet på grund av tidsbrist, men kunde inte heller medverka under intervjun.

Bandet bildades 1994
Han har tidigare terroriserat Göteborg i band som At The Gates, Grotesque, The Crown med flera under mer än femton år. För närvarande har han fler band än någon kan räkna upp. Vikarie för honom idag är Jon från Örebros grindcore-kungar Nasum. Han är i stan då de föregående kväll vunnit P3:s guldmick för bästa »rock-metal». Ersättare för Tompa blir Micke Kjellman från det liknande bandet Martyrdöd. Skitsystem och Tompa är fortfarande vänner och de har tagit beslutet gemensamt.

Skitsystem bildades 1994 som System Collapse, då med Adrian (numera i det stora engelska black-metal bandet Cradle of Filth) på trummor.

Bandet är aktuella med cd:n Allt e skit som samlar bandets tidiga vinylplattor och har även släppt fullängdarna Grå Värld/Svarta Tankar och Enkel resa till rännstenen.

Ingen lever på bandet; Alex är spelutvecklare och webdesigner, Kalle går på a-kassa och Wallenberg jobbar inom socialtjänsten på ett hem för barn till missbrukare.

Vad tycker ni om texterna om död och satan som döds- och black metal band ofta har?
— Alla texter som är människofientliga eller misantropiska på något sätt är jättebra, säger Wallenberg. Jag är själv extremt inne på black metal och vissa av texterna om Satan kan jag skratta åt. Men det finns bara en enda ondska och det är mänskligheten.

Alex håller inte med utan menar att Skitsystem är mot såna tankar han uppfattar som destruktiva. Men medlemmarna i bandet tycker olika i många frågor.
— Det är en evig brottningsmatch. Ska vi människor börja tycka om varann eller ska vi börja inse att det är dags att förgöra varandra för gott? Ska man tänka positivt eller negativt? säger Wallenberg.

Vill beskriva missbrukets baksidor
Skitsystem menar att man ska tänka själv och bilda sig en egen uppfattning.
— Ta en låt som Det tunga missbrukets karga ingenmansland. Vi säger inte att det är bra eller dåligt med droger, utan försöker bara beskriva missbrukets baksidor och få folk att tänka till, förklarar Wallenberg.
— Det är det som skiljer oss från vissa straight edgeband, att vi beskriver och inte predikar. Straight edge är som en religion, gör si och så, drick inte det, ät inte det. Det är dumt att säga åt folk vad de ska göra, säger Alex.
— Hela grejen med att man ska hålla sig inom en viss ram i olika kulturer och religioner är helt fel. Hade det kommit in en politisk korrekt punkare här, så hade det första han sagt varit: »Kalle, du har en träningsjacka på dig, du är inte accepterad inom den här scenen, du ska ha en nitjacka». Det finns en person och en tanke bakom kläderna. Vi har hållit på så länge nu, vi behöver ingen image, vi är hårda ändå.
— Vi är emot den sortens storebrorsmentaitet, förklarar Alex.

Kallar ni er nånting politiskt?
— Nej, vi enas inte kring någon ideologi utan är obundna. Vi beskriver, vi predikar inte. Om texterna är politiska får man avgöra själv. Om det uppfattas som vänsterbudskap är det inte vårt fel, det får ni som lyssnar avgöra.
— Det finns säkert tio olika tolkningar på vad Maktens Murar Rasar handlar om till exempel, förklarar Wallenberg och fortsätter berätta om en låt han skrev för några dagar sen där texten gick: "Har du sett elden i en sjuk mans ögon? Har du sett blicken hos en sinnesjuk? Har du sett när han tar strypgrepp på sin fru? Har du sett när han tvingar barnen äta glas?”.
— Det är en destruktiv text på ett sätt, men sanningen är att människan är en sjuk individ. Det finns sjuka saker som händer därute och det är jävligt skönt att skriva om saker man sett och upplevt.

Lirar d-takt
— Mina texter är extremt subjektiva och handlar bara om hur jag upplever saker. Det finns inget kollektivt tänkande i dem, att »så här tycker vi 300 personer i den här scenen i den här staden». Vi har aldrig strävat efter att passa in.

Men tillhör ni inte crustscenen?
— Jo, vi lirar ju d-takt. Vi hade kunnat lira polka, men det är ju ingen slump att vi gillar sån här musik, säger Alex.

Handlar När ska ni fatta om att crustscenen är sekteristisk?
— Tanken med texten är att punkrörelsen är större än d-taktsscenen och att man borde ena sig tillsammans och kämpa för någonting. Det är en scen: Unite and fight!. Men det är Tompa som skrivit texten, säger Wallenberg.

Skitsystems främsta förebilder är Misfits, Motörhead och Ramones. Jon pratar om hur Skitsystem kom som frälsare i en döende kängscen, där band som Discharge hyllades, och pumpade in nytt blod i den. Wallenberg gillar dock inte uttrycket »det speciella Skitsystemsoundet» och att bandet var genrebildande.

Han tycker inte att de låter så annorlunda mot veteranerna men håller med om att

Skitsystem kom rätt i tiden
— Jag fattar inte varför punkare inte fattar att death metal är punk! Ta texterna på At the Gates Slaughter of the Soul. De är väldigt lika Skitsystems på den tiden, fast på engelska. Eller Terrorizer, de går hem i båda lägren, säger Wallenberg.

Lever punken eller är den för gamlingar?
— Den lever väl i allra högsta grad, men befinner sig på fel ställen ibland.
— Den kommer aldrig att dö. När vi är 40 sitter det ett nytt gäng 15-åringar här som vill förändra världen.

Är det en snäv genre som är svår att utvecklas i?
— Jag tycker vi har nåt nytt på varje skiva.Vi vill inte stampa på samma punkt utan önskar att alltid utvecklas lite. Men vi kommer att fortsätta lira d-takt.
— Kolla på dansbanden, de utvecklas inte så jävla mycket de heller.

Kängpunk från Afghanistan
När kängpunkens grabbighet kommer på tal konstaterar Jon att kängpunkscenen inte är annorlunda än resten av samhället i sin mansdominans.
— Kommer det nånsin ett hundraprocentigt tjejkängpunkband ska de vara från Afghanistan och ha burkor. Skivan ska heta Sin after sin och bandet Talibanslakt, skrockar Wallenberg.

Hur ser ni på arbetarklassen?
— Det handlar om människa kontra maskin. Kroppen slits ut, för att gagna nån annan. Det är alltid nån som sitter på toppen och styr allting och gör ingenting, men ändå cashar in.
— Nåt jag retar mig enormt på är vänsterns hyllning av arbetarklassen, som att det bästa man kan vara är arbetare. Jag träffade en snubbe på en förstamajdemonstration som skulle hoppa av sin universitetsutbildning för att han ville bli arbetare. Det är en sjuk mentalitet.

Jon fyller i att arbetarklassen i Sverige är svårdefinierad.
— Arbetarklass idag är att stå i videobutik, jobba inom vården, det är inte bara fabriksjobb längre.
— Men fabriksarbetet får symbolisera arbetarklassen i våra texter, förklarar Wallenberg.
— Det är klart jag skulle kunna göra en text om en dubbelarbetande städerska i Bergsjön, men fabriken är lättare att ta till.
— Det låter inte så coolt med »Videobutiksbiträdet! Stackars dig, stackars dig!», konstaterar Jon.

Hur ser ni på revolution med bakgrund av textraden Fyll era lungor, gör er röst hörd/Revolution nu! från låten I skuggan av erat Sverige?
— Där hade jag och Tompa en stor diskussion. Men texten handlar inte om vad vi tycker utan beskriver någon som känner sig sviken av sina gamla ideal under den röda fanan, säger Alex.
— Revolution är ett starkt ord. Revolt är ett ord som passar oss bättre än revolution, menar Wallenberg.
— Det är bara att se på revolutioner gjorda av vänstern. Det har gått åt helvete. Man kan inte tvinga folk att tycka på ett speciellt sätt, utan måste bygga från grunden, underifrån, tycker Alex. Wallenberg tar upp Röda Khemerernas folkmord i Kambodja som exempel när folket får betala dyrt för revolution.

Hur ser ni på kapitalismen?
— Det är den ideologi som gett människan mest, tyvärr, men också förstört mest. Jag tror det är oundvikligt att människan är ett egoistiskt djur. När man hamnar i vissa situationer så sätter man sig själv i första rum, säger Wallenberg.

Alex tycker tvärtom att människan är ett flockdjur och har valfrihet. Det Wallenberg pratar om är överlevnadsinstinkt, menar han.

Ni har varit med i Faktum - hemlösas tidning i Göteborg till exempel. Var kommer engagemanget från?
— Det är sanslöst att folk måste sova utomhus i kalla Norden. Det finns konstiga samhälleliga normer, för att du ska kunna få en lägenhet.
— Det är så sjuka regler. Har du ingen adress, kan du inte få nåt soc, det är som upplagt för att gå åt helvete. Sista låten på Grå Värld: Mina ögon har äntligen slutat se är hämtad från en dokumentär om uteliggare i New Yorks tunnelbanesystem.

Disneyland med bomber
— Oerhört kloka människor som lever i extrem fattigdom, som Wallenberg säger.

Skratt bryter ut när USA kommer på tal.
— Det är fantastiskt att ett land som kallar sig för demokrati lyckas få en president som avrättat flest människor under kortast möjliga tid i en delstat. USA är som ett Disneyland med bomber, fortsätter han.

Och EU?
— En perfekt amerikaniseringsmodell för Europa, menar Wallenberg.

Har ni fans över hela världen?
— Jag var i Malaysias huvudstad i Kuala Lumpur för ett tag sen och helt plötsligt kom en massa lokala punkare fram, för att de hört att Skitsystem var i stan. Det är löjligt att folk känner till oss där borta.
Gratis nedladdning av musik är bandet positiva till.
— Vi var faktiskt ett av de första banden som la upp våra låtar för nedladdning. 1996 var det, i Real Audio, mp3 fanns inte då.
— Men det är inte gratis att vara ett band, det är ingen jävla benefitgala.
— Men man vill ju inte suga ut fattiga kängare heller! påpekar Alex.