Rebell träffade Terése Wikström, vårdbiträde, Angelica Fredin, elevassistent, och Hannah Nilsson, som vikarierar på dagis, för ett samtal om jämställdhet.
Lisa Engström
När Rebell möter dem sitter de i Terése och Hannahs kök och dricker kaffe. Samtalet glider snabbt in på de osäkra anställningarna som alla tre antingen jobbar, eller har jobbat, under.
— Det är en dålig arbetsmiljö inom många kvinnodominerande arbeten. Det är dåligt betalt och väldigt få fasta anställningar. Jag hade tur som i alla fall blev månadsanställd efter ett år på det gruppboende för dementa som jag nu jobbar på, säger Terése Wikström.
— Om man är timanställd eller bara får tillfälliga vikariat så påverkar det allt man gör. Man vet inte hur mycket pengar man får en viss månad, eller när man ska jobba. Och har man ingen fast inkomst är det till exempel nästan omöjligt att hitta en lägenhet, påpekar Hannah Nilsson.
— Den psykiska ohälsan bland tjejer ökar på grund av de dåliga anställningarna, menar Angelica Fredin.
Men trots att arbetssituationen är dålig inom många kvinnodominerade yrken så trivs de på jobbet, inte minst tack vare arbetskompisarna.
— Jag har jättesjyssta arbetskompisar, det är tack vare dem som det är trevligt på jobbet, berättar Terése Wikström.
Även om alla tjejer drabbas av att samhället inte är jämställt så menar Hannah, Terése och Angelica att arbetartjejer drabbas hårdast.
— Som arbetarklass så har man redan dåligt självförtroende, och det blir inte bättre av att man är tjej, säger Hannah Nilsson.
Terése Wikström menar dessutom att man som tjej alltid förväntas vara duktig.
— Om mina manliga arbetskamrater viker ett lakan eller dukar fint så överöses dem med beröm, men om jag gör samma sak så gör jag bara det som förväntas av mig.
Alla tre tycker att det är uselt att politikerna inte ger den offentliga sektorn mer resurser. De är trötta på att höra att de »gör ett jättebra jobb, men tyvärr så finns det inga pengar» varje gång det är lönesamtal. De vet att de är värda mycket mer.
— Varför ska kommunens dåliga ekonomi alltid drabba oss, när kommunpolitikerna käkar kräftor tillsammans för min årslön? frågar Terése Wikström.
Ojämställdheten är inte heller bara tydligt på arbetsmarknaden, utan det genomsyrar många aspekter av livet.
— Man märker det ju varje gång man går ensam hem när det är mörkt, säger Terése Wikström.
— Sist jag åkte hem ensam på natten med spårvagnen så kom en kille och frågade om jag ville ligga med honom. När jag sade nej sade han att han skulle förfölja mig hem. Klart jag blev rädd, säger Hannah Nilsson.
Det handlar inte heller bara om rädsla för våldtäktsmän, utan Angelica Fredin menar att ojämlikheten kan göra sig påmind i det mest vardagliga situationer.
— Det känns som att det är en nackdel att vara tjej i många situationer där man vill bli tagen på allvar. Könsrollerna finns ju överallt i samhället, säger Hannah Nilsson.
— Ja, ojämlikheten mellan könen ligger ju så oerhört djupt rotad i oss, tillägger Angelica Fredin.
Inom många mansdominerade yrken finns en yrkesstolthet, menar de. Man är stolt över att utföra ett bra hantverk eller över den specifika kunskap man som arbetare har inom ett visst yrke. Hannah Nilsson ställer frågan om en sådan stolthet är närvarande på samma sätt inom exempelvis vården.
— Många av mina arbetskamrater tycker att jag ska göra högskoleprovet och utbilda mig, men jag vill inte plugga, säger Angelica Fredin.
— Ja, till mig säger de att »snälla, stanna inte här. Gör något annat med ditt liv», berättar Hanna Nilsson.
Till viss del så beror kanske inställningen på de usla arbetsvillkoren, men Terése Wikström tror också att det finns andra orsaker.
— Det är kanske en »kvinnogrej» att man inte ska vara stolt över det man åstadkommer. Sedan finns det ju inte någon arbetarhistoria inom den offentliga sektorn på samma sätt som det finns inom exempelvis industrin. Man har aldrig fått höra om vårdbiträdena som gick ut i stora strejker och stod på barrikaderna.
Men även om arbetarstoltheten kanske inte är lika uttalad så tror de ändå att dem finns där. Under kommunalstrejken för drygt ett år sedan visade tusentals kvinnor i Kommunal att de fått nog, de visste att de var värda högre lön och bättre villkor.
— Det var jättebra att det äntligen blev strejk, jag hoppas att Kommunal kan bli ännu mer på hugget i framtiden, säger Terése Wikström.
Det finns många tjejer som är beredda att kämpa för en bättre situation, och det finns flera ändar att börja i.
— Det finns massor av viktiga frågor att arbeta för, som till exempel: höjda kvinnolöner, sex timmars arbetsdag och riktiga anställningar. Riktiga jobb och högre lön är dessutom en förutsättning för att man ska orka ta tag i de andra kvinnofrågorna också, menar Hannah Nilsson.
— Tyvärr kan nog inte problemet med könsförtrycket lösas helt i ett samhälle där nån alltid måste förlora, säger Angelica Fredin.