När USA anföll Irak målades den internationella kartan om på många sätt. Anfallet mot Irak skedde i strid med FN och internationell rätt, men USA visade tydligt att detta inte spelade någon större roll för dem. Deras självpåtagna roll som världspolis och imperialismens aggressivaste part slogs på så vis fast.

Några veckor före USA:s attack demonstrerade samtidigt hundratusentals människor mot ett krig som ännu inte hade påbörjats. Detta visar att världsopinionen svarade och även i fortsättningen kommer att agera mot den nya världsordning som USA håller på att måla upp.

Den här gången är det Iran som USA riktar sina hot mot, och ekot går igen från uppladdningen inför anfallet mot Irak. Då hävdade de att Irak hade massförstörelsevapen och att det var USA - fredens och demokratins försvarare - som måste ta på sig uppgiften att rädda omvärlden från dessa vapen. Den här gången säger USA att det är Irans påstådda planer på att skaffa kärnvapen som gör att demokratins riddare återigen måste träda in och med våld om så behövs visa var skåpet ska stå.

Givetvis vill inte vi på Rebellredaktionen se en kärnvapenupprustning. Vi är emot kärnvapen och hade gärna sett en total nedrustning. Men frågan är om det är Iran som utgör det största kärnvapenhotet, och om det är därför som USA hotar med att anfalla landet?

I dagsläget är USA den största kärnvapenmakten. Men även länder som England, Frankrike, Pakistan, Indien och Israel har nukleära vapen.

USA är det enda landet som använt sina vapen (två bomber släpptes över Hiroshima och Nagasaki i slutet av andra världskriget), vilket fick fruktansvärda konsekvenser för den japanska befolkningen. Konsekvenser som fortfarande lämnar sina spår i form av mer sjukdomar, såsom cancer, och att barn föds med missbildningar.

I dagsläget finns det inga bevis för att Iran vill skaffa kärnvapen. De har börjat utarma uran, men utarmat uran är en nödvändig beståndsdel i alla kärnkraftverk. Iran har dessutom uppfyllt sina förpliktelser enligt ickespridningsavtalet, vilket innebär att IAEA:s inspektörer har fritt inträde till landets kärnanläggningar. Detta är mer än vad man kan säga om kärnkraftsmakterna USA och Israel, som har portförbjudit IAEA:s inspektörer. Och Indien och Pakistan utvecklade sina kärnvapen i hemlighet, i strid med ickespridningsavtalet.

USA:s tal om att Iran utgör ett potentiellt kärnvapenhot mot omvärlden och att USA därför måste vidta åtgärder framstår därför som ren krigspropaganda. Enligt USA:s egen logik borde de bomba sig självt som första land, inte bara för att USA är den enda kärnvapenmakten som använt sina vapen utan också för att USA bevisligen utgör det största hotet mot sin omvärld. Det är ju USA som enbart de senaste åren startat två krig och numera ockuperar två länder.

Men vad ska man säga om Iran mot all förmodan börjar utveckla kärnvapen? Om man nekar Iran att utveckla kärnvapen när de står under krigshot från USA erkänner man en internationell ordning där endast de stora imperialistiska makterna får inneha det enorma maktmedel som kärnvapen är. I en sådan värld kan inget land sätta sig emot USA:s, Englands eller Israels hot eller önskningar, eftersom de i sådana fall riskerar att utsättas för det mest fruktansvärda vapen som någonsin framställts.

Så länge stormakterna och de andra kärnvapenländerna vägrar rusta ned kan man alltså inte heller ställa några krav på andra länder som vill skaffa egna nukleära vapen.

Så nu står vi här och ser på medan USA slänger ut hot om sanktioner och krigshot mot ännu ett land. Men vi måste vara beredda, för vi kan inte bara stå och se på om USA skulle börja göra verklighet av sina krigshot. Då måste vi återigen inta gatorna, precis som i antikrigsrörelsen inför USA:s krig mot Irak. Återigen måste vi skandera »Stoppa kriget!» och återigen ska vi visa att USA kanske inte har något annat mäktigt land som hotar dem, men de har en stor fiende som kan besegra dem: världsopinionen.