Medan drickandet minskar i stora delar av den rika världen, ökar det kraftigt i Sverige. Sedan 1996 har den svenska alkoholkonsumtionen stigit med nära 30 procent. Och ökningen fortsätter. Steget före ligger hela tiden de stora alkoholföretagen med annonsering och reklam. Något som före våren 2003 var förbjudet i Sverige blev genom en dom i Marknadsdomstolen tillåtet.

Domstolen ansåg inte att folkhälsan skulle påverkas negativt av alkoholreklam. Men man gick också steget längre och slog fast att restriktioner mot alkohol borde avskaffas och att den ohälsosamma konsumtionen går att informera bort.

Slutsatsen blir alltså att alkoholreklam inte ökar supandet men information minskar det.

Konstigt då att alkoholföretagens kostnader för reklam fyrdubblades efter domen till 28,3 miljoner första kvartalet 2003. Även Systembolagets försäljning ökade. Det verkade alltså som om Marknadsdomstolen hade fel och att annonsörerna inte söp bort sina 28,3 miljoner.

Alkoholglorifieringen sker dock inte bara genom helsidor med helrör. Livsstilsmagasinen har länge innehållit förtäckt alkoholreklam genom tester och reportage om alkohol.

På sida efter sida, i nummer efter nummer, fylls framför allt tjejtidningarna med både reklam för alkoläsk och sprit samt reportage om drinkar.

De blir levnadsguider för framför allt unga tjejer, och alkoholföretagen vet inom vilka åldersgrupper konsumtionen ökar som mest. Alkoholen blir flärdfull och förknippad med framgång, skönhet, lycka och gemenskap i gänget.

Trenden med en ökad alkoholreklam har också avspeglat sig i fler alkoholpositiva bilder i sig.

Enligt en undersökning genomförd av Sanning&Konsekvens, ett mediegranskande projekt i Ungdomens Nykterhetsförbunds regi, har antalet bilder där alkoholprodukter framställs som positiva ökat i tidningar som Veckorevyn, Solo, Slitz, Plaza Kvinna och Cosmopolitan jämfört med motsvarande period förra året.

Konsten att med sin produkt också sälja en livsstil har anammats av Åbro bryggerier. Många tidningar som till exempel Cosmopolitan har hängt på och i kombination med reklam för bryggeriets »Rekorderliga cider», så erbjuds ett test som skall svara på frågan: Är du en rekorderlig tjej?
Veckorevyn utnämndes ifjol av hemsidan till »Årets Alkoblaska» för sin glorifiering av alkohol.

Uppluckringen av alkoholreklamlagen är ett resultat av EU-medlemskapet. Enligt EU är ett förbud mot alkoholreklam bara tillåtet om det är enda möjligheten att skydda folkhälsan. Stockholms tingsrätt ansåg i en dom 2002 att folkhälsan kan skyddas på andra sätt. Domen överklagades till Marknadsdomstolen, som fastställde tingsrättens dom 2003 och Marknadsdomstolens beslut kan inte överklagas.

Att förespråka en restriktiv alkoholpolitik innebär inte nykterism. Men det innebär att se problemet som ett samhällsproblem. Det är inte individens ensak om han super ner sig, för det är samhället som får betala. Alkoholens totala samhällskostnader låg 1999 på 109 miljarder. 250 000 människor i Sverige dricker så mycket att de får skador och 10 000-tals vårdplatser inom sjukvården används för vård av alkoholrelaterade sjukdomar.

Alkoholen orsakar enorma kostnader i form av skadegörelse, polisingripanden och sjuka och skadade människor som behöver vård. Ekonomen Anders Johansson har räknat ut att alkoholnotan i år landar på drygt 150 miljarder, och då har han ändå dragit av de intäkter som alkoholskatten ger. Det är pengar som skulle kunna komma till betydligt bättre användning på annat håll.

Gemensamt betalar vi alla för alkoholens kostnader. Men det Systembolaget får in genom alkoholskatter täcker inte på långa vägar samhällskostnaderna. Sverige hade en period som sträckte sig från mitten av 70-talet till mitten av 80-talet, då drickandet minskade. Systembolaget var stängt på lördagar, det rådde reklamförbud och mellanölet togs bort från matbutikerna.

Konsumtionen minskade och med den alkoholens samhällskostnader. Nu pekar alla kurvor uppåt och receptet enligt både alkohollobbyn och regeringen är ökad tillgänglighet (lördagsöppet) och drickande med eget ansvar.

Alkohollobbyn menar att alkoholreklam inte försämrar folkhälsan. De har rätt, reklamen försämrar inte folkhälsan, men den påverkar folk att konsumera mer...