Begreppet demokrati innehåller i läroplanen ett uttalat »disharmoniskt element» – det betyder att demokrati är också benämningen för en process som ska hantera oenighet.

Skolans demokratiska uppdrag är enligt skolverket därför även processinriktat.

Enligt skolans grundläggande värden i läroplanen står det exempelvis att skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs.

»I det demokratiska samtalet och i den demokratiska processen ska idéer och tankar, ofta nedbrutna till konkreta förslag, mötas». (Skolverkets rapport 2003-02-03 13 Dnr 01-2002:2939).

I läroplanens portalparagrafer slår man också fast att man i skolan ska släppa in och kunna diskutera även åsikter som går stick i stäv med de gängse åsikterna. Skolan »skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig. Då värderingar redovisas, skall det alltid klart framgå vem det är som står för dem.» (Lpo 94)

I rapporten Politik i skolan som handlar om ungdomsförbunds rätt att verka och medverka i undervisningen slår skolverket fast att det är ett problem att på många håll hindras politiska organisationer aktivt från att överhuvudtaget få tillträde till skolor och att detta strider mot principerna om lika behandling.

Att neka RKU att ha bokbord strider på ett konsekvent sätt mot principerna i skolverkets rapport om lika behandling och bemötande där man utgår från att alla politiska partier och ungdomsorganisationer behandlas och bemöts lika av skola och rektorer. Konkret ska det enligt skolverket betyda, att skolor måste erbjuda politiska organisationer likvärdiga villkor när de önskar medverka eller inbjuds att medverka i skolan. JO hävdar i ett beslut att skolor i detta hänseende är skyldiga att: »iakttaga saklighet och opartiskhet». (JO:s ämbetsberättelse 1995/96 s. 394).

Det betyder, enligt JO, att en skola bryter mot denna skyldighet och: »brister i allsidighet och saklighet om man är beredd att medge en politisk organisation tillträde till skolan, men inte en annan». (JO:s ämbetsberättelse 1995/96 s. 394.)
Konkret betyder denna inställning att JO vänder sig mot att rektorer och skolor formulerar principer eller riktlinjer som utesluter vissa, men inte andra, politiska partier och organisationer från politisk information i skolan.

Enligt JO finns det flera exempel på felaktiga kriterier som rektorer inte ska försöka bygga sina beslut på. Till exempel begår man som rektor tjänstefel om man i sin motivering till att inte låta RKU ha bokbord på skolan tar fasta på:
- RKU:s storlek.
- Huruvida RKU:s moderparti finns representerat i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige. (JO:s ämbetsberättelse 1991/92 s.346. )
- Eller på grundval av de politiska åsikter som RKU förväntas föra fram. (JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 436.)

Enligt JO kan nämligen inte RKU:s åsikter i sig ligga till grund för en annorlunda behandling än det som gäller för andra partier. Enda skälet att neka oss inträde enligt JO är ett »ransoneringstänkande», där varje enskilt parti eller ungdomsförbund endast ges tillfälle till politisk information vid ett begränsat antal tillfällen under ett läsår. Med stöd av sådana principer eller riktlinjer kan en huvudman eller skola neka ett politiskt parti eller ungdomsförbund tillträde till skolan vid ett visst tillfälle så länge som det är »lika för alla».

De krav som myndigheter ställer, att samtliga politiska partier och organisationer ska bemötas och hanteras lika av skolor och skolhuvudmän, bygger naturligtvis på en allmän målsättning att försvara själva förutsättningarna för den representativa demokratin. En åsikt som vi i RKU fullt ut delar. Skolverket skriver också att:
»I detta försvar är det viktigt att inte gynna de partier som redan är inne i systemet gentemot de som, av olika anledningar, vill komma in i detsamma».

Japp, det är vi det.

Det enda en rektor kan hänvisa till när det gäller regler för hur politisk information får ske är ordningsskäl. Man kan fatta principbeslut till exempel kring hur många partier eller ungdomsförbund som samtidigt får vistas på skolan med bokbord.

Sådana beslut måste dock, enligt JO, kunna styrkas och motiveras av just ordningsskäl. Enligt JO är det också viktigt att politiska organisationer som av dessa skäl på något sätt utesluts vid vissa tillfällen får möjlighet att återkomma vid andra tillfällen.

En rektor har således inte befogenhet att stoppa spridningen av exempelvis ett flygblad på grund av dess innehåll. Däremot är det tillåtet med sådana ingripanden mot spridning som dikteras av ordningsskäl. (JO:s beslut den 25 februari 2004, dnr 2112-2002.)

Rektors rätt – och skyldighet – att upprätthålla en god ordning på skolan får alltså inte användas som förevändning för att mer eller mindre systematiskt gynna eller missgynna enskilda politiska partier eller organisationer.

Skulle en rektor förbjuda RKU från att ha bokbord på skolan så återstår bara yttre påtryckningar: JO-anmälan. All information om hur man JO-anmäler finns på www.jo.se. Glöm inte att också kontakta lokatidningar då detta sätter ytterligare press på rektorn och skolledningen.

Lycka till!