Redan i förra numret av Rebell kunde vi konstatera att Liberala ungdomsförbundet inte bara var en av de varmaste anhängarna av USA:s krig i Irak och ivriga förespråkare för ett svenskt deltagande i kriget. Man har också nära kontakter med den exilkubanska terrororganisationen Cuban American National Foundation (CANF). En organisation som finansierat bombattentat mot kubanska turisthotell och som nyligen lyckades få några av världens mest ökända terrorister befriade ur Panamas fängelser. Bland annat Posada Carriles som planerade ett sprängattentat mot ett kubanskt passagerarflygplan 1976, med 73 civila dödsoffer som följd.

Som grädde på moset kan nämnas att CANF har anställt Orlando Letelier, en av de män som mördade den chilenske utrikesministern under Salvador Allende. För tydlighetens skull påminner vi om att Salvador Allende var Chiles demokratiskt valde socialistiske president som störtades i en blodig statskupp genomförd av Augusto Pinochet med stöd från CIA. Pinochet lär för övrigt ha titulerats liberal.

Från terrororganisationen CANF hade de svenska liberalerna det dåliga omdömet att så sent som för ett år sedan bjuda in en representant till Sverige. På CANF:s hemsida kan man se en bild där folkpartisten Hanna Hellqvist poserar jämte medlemmar från CANF och Freedom House, det sistnämnda en organisation som finansieras från Washington och leds av bland andra CIA-agenten och terroristen Frank Calzón. Bilden är tagen på hotell Hilton i Stockholm.

Vad hade dessa terrorister i Sverige att göra, och varför hade svenska folkpartister kontakt med dessa? Var det kan hända för att diskutera ekonomisk finansiering för att intensifiera den borgerliga hetspropagandan mot Kuba? Den amerikanska regeringen har nämligen anslagit 59 miljoner dollar för att finansiera propaganda mot den kubanska revolutionen, och i detta anslag inberäknas kraftigt ökat ekonomiskt stöd till grupper i tredje land, däribland Sverige. Den summan har ökats från 7 till 36 miljoner dollar för att mediekonsumenterna i väst skall ge sitt godkännande till en amerikansk ockupation av Kuba.

Fredrik Malm dementerade i alla fall inte påståendet när det framfördes i en debatt om Kuba i Skövde för några veckor sedan. Kanske dessa uppgifter skulle kunna ligga till grund för ett grävande reportage av uppdrag gransknings Janne Josefsson? Han har ju visat sig duktig på att lyfta fram liknande fall av ekonomisk finasiering från främmande land till svenska partier.

Men det är klart, det kanske är viktigare att avslöja, så här femton år efter öststatskommunismens sammanbrott, att vänsterpartiets ledare fick öl från östtyska ambassaden på 1970-talet. Att liberala ungdomsförbundet kanske tar emot pengar från terrororganisationer som är verksamma idag, är tydligen inte kontroversiellt, eftersom LUF har bekänt hemvist till marknadsekonomin, och därmed är de demokrater. Eller?

Det finns dock mer att säga om liberalernas demokratisyn än deras samröre med exilkubanska, USA-finansierade terrorgrupper. Låt oss i all hast påminna om några liberala lik i garderoben, som de svenska liberalernas stöd till USA:s omstörtande verksamhet i Latinamerika, till exempel stödet till Contras i Nicaragua och blundandet inför USA:s folkmord i Vietnam. Vilka våta drömmar Fredrik Malm och hans gelikar drömmer just nu när den amerikanska krigsmakten med sedvanlig grymhet massakrerar civila irakier i Falluja i sitt så kallade »krig mot terrorismen» vill vi helst inte tänka på.

Fredrik Malm och Liberala ungdomsförbundet drog nyligen igång en annan hetskampanj mot den solidaritetskonferens för Palestina som RKU anordnade i Göteborg tidigare i höst. Att ungliberalerna har valt sida i konflikten mellan Israel och Palestina är ett faktum. Men vad är det då som LUF har tagit ställning för? Vi låter en liberal av ett helt annat slag än Fredrik Malm ta till orda, docenten i nationalekonomi Lars Drake, som har haft det goda omdömet att lämna folkpartiet. Lars Drake skriver i Svenska dagbladet den 9 november i år: »Är det inte motsägelsefullt av folkpartiet att fördöma terrorism och samtidigt försvara ett land som har haft två före detta terroristledare som premiärminister, Yitshak Shamir och Menachem Begin (Irgun och Sternligan)? En terror som bidrog till att över 700 000 palestinier fördrevs från sina hem och sitt land. Nuvarande premiärministern måste hållas ansvarig för massakrerna i till exempel Sabra och Shatila (1982) och förstörelsen i Jenin (2002) och Gaza (2004) med hundratals dödsoffer».

Lars Drake radar sedan upp ett flertal exempel på att Israel är en apartheidliknande regim. »Den illegala muren på ockuperad mark, markeringar för etnisk/religiös tillhörighet i pass, över 300 vägkontroller på ockuperat område, frihet för judar att flytta till Israel och förbud för de fördrivna palestinierna att återvända, fängslanden utan rättvis rättegång och tortyr/förnedrande behandling; detta visar att det är en form av apartheid».

Lars Drake avslutar med att ställa frågan: "hur länge ska vi vänta på folkpartiets ursäkt för sitt mångåriga stöd till Israel som bedrivit etnisk rensning, upprättat ett apartheidliknande system och i flera andra fall brutit mot internationell rätt?".

Tyvärr lär vi få vänta i evighet på en sådan ursäkt. För liberalerna är det onekligen så att terror och våld är helt OK så länge det handlar om att kväva befrielserörelser, plundra länder på dess rikedomar och angripa länder som med sin blotta existens visar på möjligheten att organisera samhället på ett annat sätt än den helgonförklarade kapitalismen. Och så länge man gör det är det uppenbarligen inget brott att stödja terrororganisationer och ta emot ekonomiska bidrag från dessa, förespråka svenskt deltagande i USA:s oljekrig eller stödja terrorstaten Israels övergrepp på det palestinska folket.