Ekonomin ska inte styras av folkviljan. Det är odemokratiskt enligt dem och eftersom RKU hävdar det så är också RKU odemokrater. Nu har Ungdomsstyrelsen beslutat att beröva RKU det verksamhetsbidrag som RKU har rätt till. För att RKU hyser fel åsikter.

Enligt Ungdomsstyrelsen så accepterar inte RKU alla människors lika värde, majoritetsbeslut, mötesfrihet eller behovet av en fungerande rättsordning. Vi i RKU hävdar att vi lever upp till alla dessa kriterier och mer därtill. Men vi nekas bidrag på grund av våra åsikter. Vi har ifrågasatt beslutet med Ungdomsstyrelsens egna ord i GP: »För demokratins vitalitet måste många röster finnas. Även organisationer som har åsikter som går emot regeringen eller den allmänna opinionen bör kunna få stöd till sina föreningar. Risken finns annars att stödet blir ett sätt för staten att kontrollera ungdomars åsikter och handlingar» (GP 14/12-05).

Vi i RKU har sedan kriterierna togs fram hävdat att de är godtyckliga eftersom de när de ska tillämpas och prövas mot ungdomsförbundens politiska verksamhet kan missbrukas. Till exempel kan man fråga sig om liberala ungdomsförbundet, efter att i höst ha drivit en kampanj i Göteborg för att upphäva mötesfriheten för RKU och demonstrerat utanför de kommunala lokaler vi hyrt, samt krävt att offentliga möten stoppas och arrangörer åtalas med hjälp av EU:s terroristlagstiftning. Kan man med ett sådant agerande leva upp till kravet om mötesfrihet? Nej, skulle vi säga. Men vi skulle ändå hävda deras rätt till statsbidrag eftersom det inte gör detta med olagliga metoder.

Så kunde vi tolka kriterierna och argumentera för att de utesluter LUF. På detta sätt argumenterade radioprogrammet kaliber i höstas mot RKU.

Det konstiga i debatten kring ungdomsorganisationerna och statsbidraget är att ingen ifrågasätter det sjuka i att överhuvudtaget diskutera vad som är rätt och fel att tycka som ung människa. Få höjer på ögonbrynen över att vi i Sverige har fått ett statligt åsiktsdekret mot ungdomsorganisationer som resonerar om formerna för ett socialistiskt samhälle och anser att staten har klasskaraktär.

När Johan Ehrenberg kritiserade kaliberredaktionen i höstas så sammanfattade han på ett bra sätt principen som nu frångåtts: »Alla organisationer som arbetar demokratiskt, alla som skapar debatt i Sverige, som agerar för att via ORD i studiecirklar, debatter och tidningar driva sina egna åsikter, har rätt till stöd för den verksamheten. I mångfaldens och debattens namn. ÄVEN om de tycker 'fel'... Det är nämligen inte odemokratiskt att stödja en helt annan politik så länge man gör det med demokratiska metoder.»

Tillbaka rullningen av de demokratiska fri- och rättigheterna är en av vår tids mest allvarliga politiska frågor. Det är en process som sker inom flera olika politikområden. I denna process är det som sker mot RKU ett avsnitt. Vi kräver inte att alla demokrater ska ställa sig upp och ta RKU i försvar för våra idéer, men som politisk organisation, som en organisation som har rätt att bedriva arbete i enlighet med demokratiska spelregler, och prövas för statsbidrag på samma villkor som andra organisationer.

Vi kräver inte det omöjliga. Bara att den liberala och demokratiska principen om likabehandling ska gälla. RKU anser inte heller det vara en mänsklig rättighet med statsbidrag. Vi tycker att mycket är konstigt med statsbidragsystemets omfattning och utformning. Men i vår strid för statsbidraget kräver vi egentligen rätten att behandlas som de övriga ungdomsorganisationerna. Vi anser att en del av statsbidraget rättmätigen tillhör oss, eftersom de kriterier Ungdomsstyrelsen har satt upp inte – i skriven form – kräver att vi ska förneka vår analys av statens klasskaraktär, eller tona ner vår totala systemkritik. Om kriterierna uttryckligen hade sagt att RKU skulle ställa sig bakom den borgerliga egendomsrätten eller den liberala inskränkta demokratin, så hade det givetvis varit en annan sak, då hade det bara varit att slänga igen dörren. Men nu gör de inte det och då väljer RKU att argumentera och ta politisk strid för rätten att betrakta den socialistiska demokratin som demokratisk, rentav som mer demokratisk än den borgerliga.

Genom att driva kravet på likabehandling försvarar vi demokratin mot liberalerna och mot den demokratiska anorexia som Ungdomsstyrelsen drabbats av. För vi måste alla protestera när demokratin inskränks i demokratins namn. Om högern vinner striden om demokratibegreppet och det blir synonymt med kapitalism, leder det till inte bara en mager demokratisyn, utan också en öppning mot en mer omfattande upprullning av medborgerliga fri- och rättigheter.

Vi kommunister måste nu mer än någonsin hävda vår demokratisyn. Att politiken och ekonomin skall styras av folkviljan inte köras över och dikteras av den.
Det RKU gör nu är att lita till egna krafter och mobilisera till försvar av de demokratin. Läs mer om detta på de sista sidorna i tidningen.