RKU tar fram tyngre paragrafer än skolverkets riktlinjer i kampen för likabehandling på skolorna. Nu anmäls rektorer för brott mot grundlagen när de beslagtar flygblad från RKU:are som går på skolan.
Kristin Johansson
När Revolutionär Kommunistisk Ungdom ville ha bokbord på högstadieskolan Söderkulla i Malmö blev det plötsligt tydligt hur långt yttrandefriheten egentligen sträcker sig. Söderkullas rektor Lars Månsson menade att bara riksdagspartier får komma in på skolan. Leonardo Nilsson, RKU-medlem och elev på skolan berättar:
— En klasskamrat till mig frågade varför folkpartiet fick ha bokbord ett par år tidigare. Rektorn svarade med att folkpartiet bättre speglar skolan, säger Leonardo.
Rektorn väljer alltså att öppet favorisera folkpartiet och tar sig rätten att enväldigt besluta vilka politiska organisationer som ska få tillträde till skolan. Justitieombudsmannen (JO) har tidigare fastslagit att skolan »brister i allsidighet och saklighet om man är beredd att medge en politisk organisation tillträde till skolan, men inte en annan.» Leonardo har också blivit varnad av lärare på skolan när han delat ut flygblad:
— Flera lärare, bland annat min samhällslärare, sa till mig att det står i skollagen att jag inte får dela ut flygblad, för att skolan ska vara neutral, berättar han. I Läroplanen (Lpo) 94 står det att: »skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.»
Frågan är ju hur eleverna på Söderkullaskolan ska kunna göra personliga ställningstaganden när rektorn håller skolan i ett samhällsfrånvänt vakuum där bara folkpartiet släpps in.
Händelsen har även uppmärksammats av Sydsvenskan. När rektorn får frågan av Sydsvenskans reporter om varför han väljer att utestänga RKU försöker han slingra sig och menar att det rör sig om ett missförstånd. I ett liknande fall i Kristianstad för ett par år sedan kritiserade JO en skola som inte släppt in RKU. Även i det fallet hade rektorn motiverat sig med att endast partier som sitter i riksdag eller kommunfullmäktige är välkomna, ett argument som JO inte godtog då. Leonardo Nilsson har JO-anmält sin rektor för att ha nekat RKU att ha bokbord.
— Att rektorn stänger ute oss är odemokratiskt och strider mot grundlagen. Jag känner mig kränkt över att skolan på det här sättet försöker hindra mitt politiska engagemang.
JO meddelar förvånande nog i svaret på Leonardos anmälan att de inte ser någon anledning att vidta några åtgärder i fallet. När RKU-Malmö ringer upp Åsa Widmark som har haft hand om ärendet för en förklaring, möts de bara av kommentaren att JO inte behöver motivera sina beslut och hon vägrar dessutom gå in på det specifika fallet i Malmö.
Detta är en ny inställning från nuvarande JO. Men stadskontorets jurister i Malmö tolkar dock lagen på ett annat sättsätt. Jan Hofnell, jurist på stadskontoret säger till Sydsvenskan att skolorna inte kan välja vilka partier de släpper in och inte. Det är ett brott mot grundlagen.
— Skolorna ska följa de beslut som JO har fattat. Släpper man in ett parti måste man släppa in alla. Utgör partiet inget hot mot ordningen ska de få komma in, säger Jan Hoffnell, jurist på stadskontoret.
Skolverket har i sin skrift »Politik i skolan» på regeringens uppdrag fastlagt riktlinjer för hur skolorna ska agera där detta framgår mycket tydligt.
En åtgärd som däremot på ett flagrant sätt strider mot grundlagen är när rektorer hindrar RKU:are som går på skolan att dela ut flygblad till sina klasskamrater.
De rektorer som under det senaste året beslagtagit flygblad gör sig skyldiga till grundlagsbrott. Så det är detta tyngre artilleri som många RKU-grupper nu kommer att ta fram mot rektorer som nekar dem att ha bokbord som de övriga partierna. I grunden en strid för grundlagen mot de rektorer som i demokratins namn hotar den.
Enligt Regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Beträffande tryckfriheten ges särskilda grundlagsföreskrifter i 1 kap 2 § i tryckfrihetsförordningen (TF) så framgår att en myndighet, eller annat allmänt organ (typ skola), inte på grund av en skrifts innehåll får hindra dess spridning bland allmänheten.
Spridning av tryckt skrift inom en skola, liksom uppsättning av till exempel en affisch på en anslagstavla där, anses enligt praxis utgöra spridning bland allmänheten. Begränsningar i denna spridningsrätt får enligt TF inte ske på grund av skriftens innehåll.