Vi menar att frågan är mycket enkel: vill vi djupare ner i EU-träsket eller vill vi fatta våra egna beslut? Utrikesminister Laila Freivalds hävdar att »det ställningstagande vi behövde göra, det gjorde vi i den folkomröstning vi hade om EU 1994». Sverige folkomröstade inte om ett stärkt EU 1994. Tvärtom.

Ja-sidan vann folkomröstningen mycket knappt genom att lova att vi skulle behålla vår neutralitet, självständighet och alkoholpolitik, bara för att nämna några exempel. Inga av dessa löften har hållits. Folkomröstningen 1994 gäller inte längre. Dessutom finns det nu tio årskullar av EU-kritiska ungdomar som saknade rösträtt 1994. För Laila Freivalds är dessa människor fortfarande inte myndiga.

Men framför allt innebär EU lagstadgad högerpolitik, rentav grundlagsfäst högerpolitik. Den nyliberala ekonomiska politiken finns inskriven såväl i Maastricht-fördraget som i den nya grundlag som en majoritet i Sveriges riksdag är för och som de vill förvägra svenska folket att säga sitt om. Det är lite lustigt fast mest allvarligt.

Det sägs att demokratins viktigaste beståndsdel är att folket i val har möjlighet att byta ut en politisk majoritet och ersätta den med en annan. Men så är det inte i EU.

Högerpolitiken är grundlagsfäst och kan bara ändras via ett enhälligt beslut, det vill säga alla regeringar i EU:s 25 medlemsländer måste samtidigt vara överens om att byta politikens inriktning, annars gäller den grundlagsfästa högerpolitiken för eviga tider. Och det kallas demokrati.

Efter tio års EU-medlemskap vet vi att politikernas och överhetens »löften» 1994 var lögner. Vi unga fick inte rösta då, men har fått växa upp i EU-Sverige: skyhög ungdomsarbetslöshet, nedskärningar i skolor och fritidsverksamhet, otrygga anställningar för ungdomar, slopad alkoholpolitik, ökad ojämlikhet, privatiseringar av offentlig verksamhet, urholkad demokrati, högerpolitik, ökade klassklyftor. Nu vill EU-eliten driva igenom en ny grundlag för EU. Den nya grundlagen innebär att EU stärker sin makt över Sverige.

Den nya EU-grundlagen innebär mer EU: mer arbetslöshet, mer bostadsbrist, mer Brysselstyre, mer avregleringar, privatiseringar och försämringar och så vidare.

I Sverige har politikerna med Göran Persson i spetsen bestämt att det inte blir någon folkomröstning. De påstår att frågan är för komplicerad för folket. Men det är faktiskt mycket enkelt. Vill vi ha mer av EU, ja eller nej? Svårare än så är det inte. Politikernas ovilja till folkomröstning handlar egentligen om att de vet att folket skulle rösta nej till grundlagen, precis som vi röstade nej till EMU. De försöker föra oss bakom ljuset. Precis som för tio år sedan. Det är fullt möjligt att tvinga fram en folkomröstning, men det krävs att vi tillsammans ryter till på allvar.