● I skolan fick jag lära mig att inflation är det värsta av allt inom ekonomin. Vad är inflation?
Inflation är när alla priserna stiger, alltså att pengarna man har minskar i värde. Detta är inte för att Riksbanken trycker mera sedlar utan för att företagen vill tjäna pengar så fort som möjligt. Det enklaste sättet är då att höja priserna.

● Men i skolan fick jag lära mig att inflation berodde på att arbetarna fick högre lön och då var företagen tvungna att höja priserna?
Det sambandet man kan se är tvärtom. Studier visar att först är det priserna som stiger och sedan försöker arbetarna kompensera prisökningen i avtalsrörelsen. Huruvida de lyckas, det vill säga om reallönen stiger, beror på om det råder brist på arbetskraft eller inte. Det är därför kapitalisterna vill att det ska finnas färre arbeten än det finns arbetare. Då tvingas arbetarna att sänka sina löner.

● Hur gör kapitalisterna för att höja vinsten?
Oftast sänker de lönerna. Antingen direkta lönesänkningar eller genom så kallade rationaliseringar. Det vill säga att färre arbetare får göra samma jobb som fler gjorde tidigare. När man då säger att riksbanken måste höja räntan för att sänka inflationen så är det för att man vill öka arbetslösheten så att kapitalisterna kan tjäna mer pengar. Detta ligger i linje med regeringens politik. Tvinga folk att söka jobb. För ju fler som söker jobb, desto svårare är det att höja lönerna. Den långsiktiga tanken är att folk ska börja bjuda under varandra.

● Varför blir det kriser?
Alla kapitalister vill tjäna pengar. Detta gör man genom att sänka sina kostnader och öka produktiviteten. Då finns det inte längre någon överensstämmelse mellan priset på varor och lönen. Det finns alltså inga som har råd att köpa varorna som produceras eftersom arbetarna har så låga löner. Då blir kapitalisterna obenägna att investera eftersom de inte är säkra på att de kan sälja varorna. Det leder till kris inom kapitalismen. Detta för att det inte finns någon samordning, alla agerar efter eget intresse. Man kan dölja effekterna genom skuldsättning för att behålla konsumtionen, men till slut slår det igenom.

● Varför fungerar inte frihandel?
De fattiga länderna står fortfarande ofta i en kolonial beroendeställning gentemot de rika länderna. I de förhandlingar som sker inom ramen för WTO (World Trade Organisation) är det de rika länderna som sätter dagordningen och priset. Ett exempel på motsatsen är Kubas handel med dåvarande Sovjetunionen. Kuba kunde sälja socker utan att behöva anpassa sig till världsmarknadspriset. Det var ett slags rättvis handel där man tog hänsyn till Kubas grad av industrialisering i priset.
De rika länderna tvingar också ofta på de fattiga länderna privatiseringar av den offentliga sektorn. Privatiseringens fördelar är en av de värsta myterna. Att privatisering leder till effektivisering stämmer inte. Det handlar istället om ett gigantiskt slöseri med resurser. Det enda som det ger är ett företräde för de ekonomiskt starka grupperna som kan få till exempel vård utan att vara med och betala andras vård, samtidigt som privat kapital kan göra vinst på sådant som tidigare kördes efter självkostnadsprincip, skattefinansierat.

● Trots att vi vet detta så får vi ändå hela tiden höra att privatisering är så bra, varför?
Det handlar ju om att det är de krafter som tjänar på detta som har problemformuleringsföreträde. Det är deras syn som är den ”rätta”. Man sätter likhetstecken mellan marknadsekonomi och demokrati.

● Det finns de som säger att ekonomi är en annan sak än politik, en vetenskap. Stämmer det?
Det är klart att man kan studera och läsa om ekonomi utifrån det som vi har varit med om hittills och dra slutsatser utifrån det. Men man kan inte säga att ekonomi är en vetenskap som till exempel naturvetenskap. Det handlar om politiska värderingar och intressen.

● Varför har vi en oberoende riksbank?
En oberoende riksbank har vi för att de inte ska behöva utsättas för en dom av väljarna. Deras mandat står inte till omval. Det blir lite parodiskt när Göran Persson, Sveriges förra statsminister, skällde på riksbanken för att de inte sänkte räntan när det var han själv som hade drivit igenom att den skulle drivas utanför riksdagens kontroll. Politikerna vill helt enkelt inte ta ansvar för politiken som förs.

● På nyheterna säger de att det går bra för Sverige. Vad innebär det?
Ekonomerna använder sig till exempel av bruttonationalprodukten, BNP, som är ett väldigt konstigt mått egentligen. Om ett hus brinner och brandkåren måste rycka ut så ökar BNP, men har vi blivit rikare för det?
Sen talar de om att börsen går upp, vilket egentligen är ren spekulation. Det är inte ett mått på hur pengarna är fördelade. Sverige är ett typiskt exempel på hur media framställer det som att ekonomin går bra, när vi egentligen har enormt stigande klyftor mellan rika och fattiga.

● Men måste det inte finnas rika och fattiga? Vinsten som vissa tjänar går väl till att investera och anställa?
Vi har företag som gör enorma vinster. För att detta ska komma alla till del så måste de investeras i en ökad produktion som gör att man kan anställa fler, betala mer i skatt och höja arbetarnas löner. Men det är inte det kapitalisterna gör. Investeringskvoten sjunker, den andel av vinsterna som investeras sjunker. I stället används pengarna till att spekulera. Kapitalisterna ska alltså tjäna pengar utan att gå steget via produktion. Detta är ju typiskt för dagens kapitalism.
Modellen om att det behövs de som tjänar väldigt mycket för att skapa gemensamt välstånd, den håller inte i verkligheten. Ett land får inte ökad levnadsstandard för de fattigaste för att det finns de som tjänar jävligt mycket. Här är USA det tydligaste exemplet.

● I en globaliserad värld måste vi väl anpassa oss? Vi kan inte ha hur höga löner som helst eller stor offentlig sektor, eller?
Det vågar överheten inte säga så öppet. Men det är självklart att det är det som är tanken. Att arbetare i olika länder ska tävla om vem som ska jobba för lägst lön. Det är därför som det var så angeläget för de rika länderna att få med Östeuropa i EU. Flextronics tillverkar varor inom telefoni och hade sin produktion i Norrköping där arbetarna tjänade 90 kronor i timmen. De flyttade sedan produktionen till Ukraina där arbetarna tjänade fem kronor i timmen. Det är ju inte för den inhemska marknaden i Ukraina som varorna produceras, för de skulle inte ha råd att köpa dem.
Till slut kommer kapitalisterna att drabbas av problem, eftersom det inte kommer att finnas någon marknad för deras varor. Men för den enskilda kapitalisten lönar det sig på kort sikt.

● Liberalerna säger att det inte finns något alternativ till marknadsekonomi eftersom ekonomi är något så komplext. Stämmer inte det?
Det är inget annat än en teknisk fråga. Det är sant att ett lands ekonomi och produktion är komplex men det blir ju inte mindre komplext av att enskilda kapitalister ska bestämma vad de ska göra med sina pengar. Samtidigt som det ska bli jämvikt mellan utbud och efterfrågan i hela samhället, med stigande produktion och levnadsstandard och en jämn fördelning av det som produceras. Det är dömt att misslyckas. Självklart är det inte lätt att planera produktionen, men det är nödvändigt. En planerad ekonomi innebär inte att alla ska ha samma saker, utan bör bygga på vad det finns för behov och efterfrågan. Med utvecklingen inom informationstekniken blir det allt lättare att klara en planering, även med en så komplex ekonomi som i ett avancerat industriland som Sverige.