Publicerat den 26 november 2003
Den senaste tidens avslöjande av en stor muthärva inom Systembolaget har satt frågan om det svenska alkoholmonopolet på dagordningen. Mutskandalen har satt igång ett massmedialt drev mot Systembolaget och alkoholmonopolet och röster har höjt för att avskaffa monopolet helt. Man kan fråga sig varför avslöjanden kommer just nu och vilka krafter som ligget bakom. Det som är klart är att det finns starka krafter som vill avskaffa Systembolaget. Alkoholkapitalet och stora handelskedjor skulle göra stora vinster på om alkoholförsäljningen skulle släppas fri.
Självklart är korruptionen inom Systembolaget förkastligt, och mutkolvar och bestickare ska åtalas och dömas för de brott de begått. Systembolagets vd Anitra Steen, styrelseordföranden Olof Johansson och andra ansvariga måste lämna Systembolaget. Det vore att försvara Systembolaget och upprätta en del av förlorad heder och förtroende.
Det svenska alkoholmonopolet måste försvaras, annars kommer vi se en mycket farlig utveckling i Sverige. Det ska sägas i sammanhanget att Systembolaget är bara en del av den restriktiva alkoholpolitik som tidigare funnits i Sverige, men som efter EU-inträdet delvis slagits sönder. Regeringen och samtliga riksdagspartier på ja-sidan försäkrade 1994 att den svenska alkoholpolitiken ska bestå om Sverige gick med i EU. Det var lögn.
Förvisso godkände EU-kommissionen 1997 monopolet, men med vissa förbehåll. Systembolaget skulle garantera »maximal tillgänglighet». Kommissionen krävde också »absolut märkesneutralitet» och fick som följd att importmonopolet för AB Vin & Sprit avskaffades. Systembolaget med Anitra Steen i ledningen har givit efter för EU:s direktiv och drivit på för sänkt alkoholskatt, självbetjäning, och lördagsöppet.
På punkt efter punkt har den svenska alkoholpolitiken fått ge vika för EU:s krav på friare alkoholförsäljning. Borta är förbudet mot alkoholreklam. Borta är stora delar av tullpersonalen och med det verkligt effektiva tullkontroller. Införselreglerna är snart helt slopade. Efter nyår är de fritt att ta in 10 liter starksprit och nästan obegränsat med öl.
Systembolagets taktik är att sänka priserna ytterligare. Alla fakta talar för att en prissänkning bara leder till ytterligare ökad konsumtion. Så skedde när staten på 1990-talet sänkte skatten på tobak i syfte att knäcka den allt större cigarettsmugglingen.
- Det fanns nästan ett linjärt samband mellan prissänkning och ökad rökning. Jag är rädd att samma sak gäller spritkonsumtion, säger professor Leif GW Persson som utrett tobakssmugglingen för Brottsförebyggande rådet.
Konsekvenserna skulle vara förödande om det monopolet och den restriktiva alkoholmonopolet avskaffades. Redan nu har alkoholkonsumtionen ökat i takt med att tillgängligheten har ökat. På sex år har svenskarnas alkoholkonsumtion ökat med hela 28 procent och skulle öka ännu mer om monopolet helt skulle avskaffas.
Det finns även en ekonomisk sida av alkoholproblemen. Den orsakar enorma kostnader i form av skadegörelse, polisingripanden och sjuka och skadade människor som behöver vård. Ekonomen Anders Johansson har räknat ut att alkoholnotan landar på drygt 110 miljarder per år, och då har han ändå dragit av de intäkter som alkoholskatten ger. Det är pengar som skulle kunna komma till betydligt bättre användning på annat håll.
Systembolaget kan inte ensam försvara alkoholpolitiken, så därför måste importmonopolet återinföras, likväl som de hårda tullarna, de restriktiva införselreglerna och förbudet mot alkoholreklamen. Den restriktiva alkoholpolitiken måste bestå och försvaras. Alkoholkapitalets vinster ska inte sättas före folkhälsan. En restriktiv alkoholpolitik värnar det svenska folkets hälsa mot alkoholkapitalisterna.
RKU:s arbetsutskott