Allt började för Mats-Eric Nilsson, författare till boken Den hemlige kocken, med en glass på stranden. Han och hans bror diskuterade vad det var som gjorde Magnum Pistage grön, och kom fram till att det inte var pistage utan spenat. Det gav honom idén att skriva Den hemlige kocken.
Boken handlar om hur effektiviseringen av matproduktionen har lett till en urholkning av näringsvärdet. Maten produceras så snabbt och billigt som möjligt. Detta leder till knappt ätlig mat, som måste ”fixas till” för att göras konsumentvänlig. Konsistensen och smaken ska bli rätt. Dessutom ska den helst kunna hålla hur länge som helst på butikshyllan.
Exemplen han tar upp är ganska hårresande. Den färskpressade juicen som är upp till ett år gammal. Den rökta skinkan som aldrig har blivit rökt, utan fått kemiska rökaromer tillsatta, och som inte ens är sammansatt skinka utan hoppressade köttslamsor med påklistrad fettrand. Det naturliga källvattnet som tappats direkt från kranen. Frukter som gasas för att se fräscha ut. Den exklusiva balsamvinägern som egentligen är vanlig vinäger med sockerkulör. Butiksgräddat ”bake off”-bröd, som luktar så gott, men som är bakat med härdat fett och massvis med tillsatser.

Det finns 316 tillsatser som har godkänts av EU. Flera av dem är bevisat hälsofarliga. Bland annat E123 amarant, som finns i bland annat godis, läsk, vin och fiskrom. Detta färgämne var tidigare förbjudet i Sverige men i och med EU-inträdet så blev det tillåtet igen.
Tillsatserna (de som börjar med E i innehållsförteckningen) och aromämnen (som inte behöver skrivas ut i innehållsförteckningen) kommer från de mest otänkbara håll. Vaniljarom kommer oftast från rötad granved. Man har nu till och med upptäckt att samma ämne som finns i smakämnet vanillin också finns i kospillning och man forskar nu på hur man ska utvinna det.
Den hemlige kocken pekar på hur företagens vinstintresse leder till sämre mat och lurig marknadsföring. Boken är konsumentinriktad; det är vårt ansvar att läsa innehållsförteckningar, köpa kravmärkt och gå runt till specialaffärer för att köpa ”riktigt” bröd, frukt och kött. Det är lätt att säga, men vilka är det egentligen som har den möjligheten?
Den vanliga konsumenten som efter jobbet ska hinna med att hämta på dagis, handla, tvätta, städa, laga mat och allra helst något trevligt innan det är dags att gå att lägga sig har inte samma möjligheter som den som har råd att anställa hemhjälp. Hur mycket tid en person kan lägga på sin kost är i allra högsta grad en fråga om klass.

Eric Schlossers bok Snabbmatslandet har ett annat fokus på företagen och lagstiftningen. Boken är mycket omfattande och behandlar allt från själva maten, branschens monopolisering till uttnytjandet av illegala invandrares arbetskraft och den intensiva marknadsföreningen riktad mot framför allt barn.
Boken har också blivit en spelfilm med bland andra Wilmer Valderrama (That 70s show), Bruce Willis, Ethan Hawke och Avril Lavigne. Filmen visar upp de förändringar som snabbmatifieringen av USA har orsakat, utan att för den skull bli faktaspäckad eller tråkig.

Kapitalismens konsekvenser för vår mat och hälsa är förödande. Flera undersökningar visar att det är arbetarklassen som äter och mår sämst. Detta hör givetvis samman med en stressad arbetssituation, att man inte har tid, kunskap eller ork att laga bra mat.
I Lena Anderssons satiriska bok Duck City skildrar hon en framtidsvison av Ankeborg. När Kalle Anka kommer hem helt slut från jobbet på Von Ankas fabrik ligger han framför teven och trycker i sig en portion (det vill säga 24 stycken) munkar. Detta är en redan en realitet i vissa fall.
I filmen Supersize Me visar Morgan Spurlock hur storleken på drickorna på Burger King i USA har förändrats. Det som från början var en mellanstorleken är nu den minsta storleken och den största är på 2 liter.
Samtidigt som en del av befolkningen blir fetare, finns det de som går åt andra hållet. Det finns atkins-dieten, stenåldersdieten, vikväktvarkurser, gi-dieten och ett flertal andra. Det är väl bara en tidsfråga innan Kikki Danielssons falukorvs- diet får sina anhängare.

Man kan säga att det är helt olika saker, fetma, diethetsen och tillsatser i mat. Men ändå hänger det samman. Det som är den gemensamma nämnaren är affärerna. All skit kan säljas. (Faktum är att i hamburgarna i USA finns det ofta spår av ecoli-bakterier på grund av att det är outbildad arbetskraft som under stressiga förhållanden tar ut tarmen på kon.) Det handlar inte om konsumentmakt, utan om producentmakt.