Visst har Chávezanhängarna drivit kampanj för ett ja till förslaget och säkert hade de önskat att en majoritet av venezuelanerna hade röstat därefter. Men när så inte blir fallet tvekar inte Chávez en sekund att acceptera och följa valresultatet.

– Jag vill tacka alla er som röstade på mitt förslag. Men jag vill också tacka er som röstade mot mitt förslag. Alla venezuelaner har visat demokratisk mognad i dag, sade han när han erkände ja-sidan besegrad.

Han sa också att han föredrog det här valresultatet, med en knapp vinst för nej-sidan, framför en vinst i Chávez-lägret med knapp marginal. Detta eftersom han säkert vet att om situationen hade varit den motsatta, att ja-sidan hade fått någon enstaka procentenhets övervikt hade dem som i vanliga fall skriker sig hesa om diktatur varit lika snabba med att inte acceptera folkviljan.

Detta har vi sett många gånger förr då oppositionen kallar alla demokratiskt fattade beslut som inte följer deras vilja för ett steg mot diktatur. Det är även bra att ha den statskupp som oppositionen försökte genomföra mot Chávez år 2002 i färskt minne. Den opposition som hyllas av högern här i Sverige och som kallar Chávez för diktator tvekade inte att fängsla en folkvald president och med våld försöka förhindra den process av sociala förbättringar som majoriteten av det venezuelanska folket står bakom. Ändå är det Chávez, som återigen respekterar det beslut som fattas av folket, som beskylls för att vara diktator, vart är logiken i detta?

Vi kan även göra en jämförelse med Sverige, vi som ofta framhåller oss själva som en fulländad demokrati. Här tillåts inte ens folket rösta om EU:s nya grundlag då politikerna vet att resultatet inte kommer bli det de vill. Istället för att respektera folkets starka EU-motstånd fattar politikerna beslut över våra huvuden. Svenska politiker har en hel del att lära av Chávez.